Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - doppelzüngig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
doppelzüngig
-— 524 —
Dornflosser
*, se -züngler. d-züngig, a 1. tvåtungad. 2.
bildl. dubbel-, tve|tungad, dubbel, falsk.
-züngigkeit, f bildl. dubbelhet, falskhet.
-züngler, m bild. dubbel-, tve|tungad person.
-zweier, m -s - ⚓ fyraårad båt. -zwilling, m -s
-e kristallogr. polysyntetisk tvillingkristall.
-zwirn, m -[e]s -e dubbeltråd. -zylinder, m ⚙
dubbel cylinder. -zylindermaschine, f -n ⚙
tvåcylindrig maskin.
Dopp‖ik, f band. dubbelt bokhålleri. -ler, se
-eler. -lung, f -en 1. fördubbling. 2. ⚙
halvsulning; väv. dubblering. 3. ⚓ förhydning,
av segel likning. 4. dobb|lande, -el, raffel.
Dor‖a, f npr Dora. -ade, f -n, se Gold|brasse[n],
-makrele. -ado, n -s -s Eldorado. -ant, m -[e]s
. -e bot. Blauer ~ Gentiana pneumonanthe
höstklocka; kleiner ~ Antirrhinum orontium
skalleblomma; weißer ~ a) Achillea Ptarmica nysört, b)
Marrubium vulgare kransborre. -chen, n npr lilla
Dora, Dolly.
Dörcher, m -s - sty. skottkärrskjutare.
Dorette, f npr, se Dorchen.
Dorf, n -[e]s -er† (dim. Dörf|chen -lein) by.
Böhmische el. spanische Dörnfer, se böhmisch
3; dafür Sorge tragen, daß die Kirche im ~e
bleibt o:·dst. se till, att kyrkan står mjtt i byn.
-barbier, m -s -e bybarberare. -bengel, m
bond‖lymmel, -lurk. -bewohner(in), m (f)
byinvånare.
Dörf‖chen, n -s - småby. -er, se -ler.
Dorf‖fest, n -es -e lantlig fest. -flur, f -en
bymark, en bys ägor. -gänsefuß, m bot.
Chenopodium urbicum bymolla. -geistliche(r), m adj. böjn.
lantpräst. -gemeinde, f, se -schaft.
-gemeinderat, n -[e]s -e†, iwl. -gericht, n -[e]s -e
kommunalnämnd. -geschichte, f -n bondenovell,
byhistoria. d-gesessen, a bosatt i en by.
dörfisch, a *, se bäu[e]risch.
Dorf‖jugend, f byungdom. -junker, m -s -
lantjunkare. -kind, n -[e]s -er by-, bond|barn.
-kirche, f -n landskyrka. -kneipe, f, se
-schenke. -komödiant, m -en -en kringresande
komediant. -köter, m byracka, bondhund.
-krug, m -[e]s -e†, se -schenke. -krüger, m by-,
bond|krögare. -leben, n -s lant-, by|liv.
Dörf‖lein, se -chen o. Dorf. -ler(in), m (f)
byinvånare, lands-, lant|bo.
Dorfleute, pl by-, lant-, bond|folk, byamän.
dörf‖lich, a, se bäu[e]risch. D-ling, m -s -e, se
Dörffler.
Dorf‖lümmel, m, se -bengel. -mark, f -en, se
-flur. d-mäßig, a lantlig, bondaktig.
-musikant, m -en -en by-, bond|spelman.
Dörfner, se Dörfler.
Dorf‖pfarrer, -prediger, m, se -geistliche(r).
-richter, m bydomare; jfr -schulze. -schaft, f
-enbyalag, by. -schenke, f -n bykrog. -schöne,
f -n, -schönheit, f -en byskönhet, lantlig
skönhet. -schule, f -n folkskola (på landet),
ibl. byskola. -schulmeister, m folkskollärare
(på landet), ibl. byskolmästare. -schultheiß,
m -en -en, -schulze, m -n -n byfogde, ung.
kommunalordförande. -straße, f -n bygata.
-sprache, f -n bygde-, allmoge|mål. -teufel,
m bondtölp. -volk, n -[e]s, se -leute. -weg, m
-[e]s -e, se -straße. -weihrauch, m -[e]s kåda,
harts.
Dor‖ia, se Donner 2. -[i]er(in), m (f) dor[i]er.
-is, f zool. Doris stjärn-, kors|snäcka. d-isch, a
dorisk. -isch(e), n adj. böjn. doriska, dorisk
dialekt. -i[zi]smus, m - språkv. dorism.
Dorl, m -[e]s -e dial. snurra. d~|en, -te ge-t
intr [h] snurra runt.
Dörling, m -s -e bot., se Hartriegel.
Dorm‖ent [′mɛnt], n -[e]s -e, se -itorium. -euse
[′mø:sə], f -n dormös. -itori|um, n -ums -en
dormitorium.
Dorn[ɔ], m -[e]s -e[n] o. -er† (dim. Dörn|chen -lein
pl. äv. -erchen) 1. tagg, törne, törntagg, bot.
torn. Was ein ~ werden will, spitzt sich früh
el. krümmt sich beizeiten ordspr. det böjes i
tide det krokigt skall bli; e-m ein ~ im
Auge sein bildl. vara ngn en nagel i ögat el.
som salt i surt öga; ein ~ im Fleisch bildl. en
påle i köttet; auf ~en sitzen (stehen) bildl.
sitta (stå) som på nålar; keine Rose ohne
~en ingen ros utan törne. 2. törne. 3. anat.,
se -fortsatz, * på tjur frodlem, zool. tagg, pigg,
tbl. knagg. 4. ⚙ i flera bet. dorn, äv. durkslag,
lockjärn, -hammare, sölje-, spänn|torn, -stift,
vå kniv o. d. tång, i svarvstol dubb, i gångjärn
sprint, metall., se Darrling. -apfel, se
Stechapfel. d~artig [’a:], a törn-, torn|lik; ifr d~ig.
-baum, m bot. gleditschia. -birne, f -n ett slags
kanelpäron. -brachs(e), m (f) zool.
braxenhanne under lektid. -büchse, f -n ⚔
tappstudsare. -busch, m -es -e† törnbuske. -butt(e),
m (f) zeool. Bothus (Rhombus) maximus piggvar.
-drechsler, -dreher, m zool. Lanius (Enneoctonus)
collurio vanlig törnskata. -eidechse, f zool.
Stellio vulgaris taggödla.
dorn|en, dörn|en, I. a av törne, törne-. II. -te
ge-t tr 1. förse med taggar m. m., mest i p p
gedornt. 2. ⚙ vidga med dorn.
Dornen‖bahn, f bildl. törnestig, törnbeströdd
stig. d- besäet, d-besetzt, a bildl. törnbeströdd.
d-bewachsen, a törnbevuxen. -gang, m -[e]s
bildl. vandring på törnestig. d-gekrönt, a
törnekrönt. -hecke, se Dornhecke. -kranz, m
-es -e† törnekrans. -krone, f -n törnekrona.
-krönung, f bibl. törnekröning. d-los, a utan
tornar el. törnen, bot. obeväpnad. -pfad, m
-[e]s, se -bahn. d-reich, se d-besäet. -tal, n
-[e]s bildl. jämmerdal. d-tragend, a bot.
tornbärande, tornig, beväpnad. d-voll, a bildl.
törnbeströdd, full av törnen. -weg, m -[e]s,
se -bahn. -zaun, m -[e]s -e†, se -hecke.
Dörner, pl i en smälta av metallter) el. slagg inneslutna
korn av en metall. -chen, se Dorn.
Dorn‖farn, m bot. Polystichum spinulosum
skogsbräken. -fink[e], m zool. Muscicapa atricapilla svart och
vit flugsnappare. -flosse(r), f (m) zool. tagg-
0 saknar plur. t omljud. F familjärt. P lägre språk. * mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm.. [ɔ] teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
