Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - duft ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
duft —
542 —
dummdreist
duft, a hantverksslang utmärkt, beprövad,
erfaren.
1. Duft, f, se Ducht.
2. Duft, m -[e]s -e† (dim. Düfi|chen, -lein) 1.
dunst, ånga, lätt dimma, töcken, dis, metcor.
dimfrost, på frukt doft, dagg, mål. förtoning,
bildl. slöja, poet. * fläkt. 2. doft, lukt i sht
vällukt, arom, bouquet, parfym. -anhang, m -[e]s
meteor. frostdimma, dimfrost. -bruch, m -[e]s
-e† skogsv. brott förorsakat genom frostdimma.
düfte-, i sms., se duft-.
Düftel-, se Tüftel-.
düftel|n, -te ge-t intr [h] dofta svagt.
duft|en, düft|en, -ete ge-et I. intr 1. [s]
uppstiga som ånga m. m., se 2. Duft; fördunsta.
2. [h] vanl. opers överdragas med imma, slå
sig, om murar svettas. Es -et um den See det
står ett dis kring sjön, dimmor uppstiga
kring sjön. 3. [h] dofta, lukta, nach av. II.
tr * utdunsta. D~, n -s, se 2. Duft 2.
duftend, p a 1. fuktig. 2. se duftig.
Duft‖essig, m -s -e aromatisk ättika. -gebilde,
n -s -, -gestalt, f -en dimbild, töckengestalt.
-gewebe, n -s - töckenvävnad. d-gewebt,
d-gewoben, pp o. a eterisk, dim-, töcken-.
-gewölk, n -[e]s lätt moln, molntöcken. -hauch,
m -[e]s -e balsamisk fläkt.
duftig, a 1. dunstig, dimmig, töcknig, disig;
förtonande, blånande, t. ex. ~es Gebirge; om
frukt daggig; om hud fuktig. 2. doftande,
välluktande, aromatisk, balsamisk. ~ sein om
vin ha bouquet. D~keit, f, se 2. Duft.
Düft‖lein, se 2. Duft. -ling, m -s -e F * späd,
ömtålig el. eterisk varelse.
duft‖los, a doft-, lukt|lös. D-losigkeit, f
luktlöshet. -reich, a rik på vällukt, starkt
doftande, * doftrik. D-schuppe, f -n zool. hos fjä.
rilar doft-, han|fjäll. -schwer, a dofttyngd.
D-stoff, m -[e]s -e doft-, lukt|ämne. -voll, a
doftfylld. D-wolke, f -n, se D-gewölk.
Dugong [′du:gɔɪ], m -s -e o. -s zool. Halicore du.
gong dugong, äavs|ko, -jungfru, siren.
duhn[e], a P berl. 1. berusad, på kulan. 2.
proppmätt.
Dühnung, se Deining.
Duiflöte, f -n i orgel dubbelflöjt, flauto-doppio.
du jour [dy·′gu:r]. ~ sein ⚔ ha jouren.
Dujung, se Dugong.
Dukaten, m -[s] - dukat. -falter, m, se -vogel.
-gold, n -[e]s dukatguld. -kacker, P, -macher,
-mann, m -[e]s -er† a) penningkarl; b) skämt.
fgur man (’gubbe’) som »gör» pengar.
-nudeln, pl kök. nudlar med kräftsmör. -scheißer,
P, se -kacker. -vogel, m zool. Polyommatus
(Cbrysophanus) virgaureæ dukatguldvinge.
Dukdalbe, se Dückdalbe.
Dük‖er, m -s - 1. se Taucher. 2. se Ducker 4.
3. ⚓ dykert. -ing, f. ~ der Kimm ⚓
horisontens dalning.
Dukt‖or [′dʊk], m -s -en [′to:], ⚙ typ.
färgcylinder. -us, m - penndrag.
Dulci‖an, mus. dul-, dol|cian. -nea, se Dulzinea.
duldbar [a:], a uthärdlig, dräglig. Nicht ~
outhärdlig. D~keit, f uthärdlig-, dräglig|het.
duld‖en, -ete ge-et I. tr o. intr [h] 1. tåla, lida,
fördraga, uthärda, finna sig i, underkasta
sig. Es -ete ihn nicht mehr im Hause han
kunde icke längre uthärda att vara inne. 2.
tåla, tolerera, tillåta. II. refl. Sich ~ *, se
sich gedulden. D-en, n -s tålande, uthärdande
m. m., undergivenbet, resignation. -end, p a
tålig, fördragsam. D-er, m -s -, D-erin, f
-nen tåligt lidande el. uppoffrande person,
martyr. D-er|miene, f -n martyrmin. D-er|-
sinn, m -[e]s en martyrs sinne[lag]. -sam
[za:m], a 1.fördragsam, tolerant. 2. se
geduldig. 3. *, se -bar. D-samkeit, f
fördragsamhet, tolerans. D-ung, f -en tolererande,
överseende tillåtande. D-ungs|edikt, D-ungs|-
patent, n -[e]s -e hist. toleransedikt. -willig,
a *, se -sam 1.
Dull-, se Doll-,
Dulle, f -n ⚓ årtull.
Dullerche, se Heidelerche.
Dult, f -e[n] sty. marknad.
Dulzine|a [′ne:a:], f -en o. -as dulcinea,
käresta.
Duma, f pl. -s duma.
Dumdum‖geschoß, n -geschosses
-kugel, f -n ⚔ dumdumkula.
dumm, a (komp. -er† -st†) 1. dum, obegåvad,
enfaldig, inskränkt, F korkad, fånig; slö;
fjollig, narraktig. ~er August på cirkus
Dumme Petter, Pelle Jöns; ~er Junge, se Junge;
~er Kerl el. Mensch dum|huvud, -bom; ~es
Zeug F dumheter, snack, nonsens; [na] so
~! P så dum är jag inte! det fattas bara!
der ist schön ~, daß er so etwas glaubt han
måste vara bra dum, som tror något sådant;
etw. ~ angreifen bära sig dumt,
klumpigt el. tafatt åt med ngt; e-m ~ kommen F
ge ngn ett näsvist el. näbbigt svar; e-n ~
machen F lura el. kugga ngn. 2. dum,
otrevlig, förarglig, fatal, t. ex. ~e Geschichte. 3.
bedövad, yr [i huvudet], veter. lidande av
kringsjuka el. koller. 4. niästan föråldr. a) om
matvaror fadd, smaklös. ~e Farbe matt el.
urblekt färg; wo nun das Salz ~ wird bibl. om
saltet mister sin sälta: b) känslolös; c) döv;
stum. D~|e(r), m (f) adj. böjn. dum|[bom,
-snut, våp. Der D~e sein få betala fiolerna
el. kalaset; die D~en (el. die dämmsten
Bauern) haben die größten Kartoffeln, die D~en
haben das meiste Glück (bekommen die besten
Karten el. hahen das beste Leben) ordspr. de
dummeaste bönderna få de flesta potatisarna;
die D~en werden nicht alle ung. dumheten
dör aldrig ut; damit fängt man die D’~en
ordst. det är till att lura bönder med. D~-
bart, D~barthel, m, se D~kopf. D~beutel, m.
Mit dem ~ geklopft el. geschlagen mycket
dum el. F korkad. -dreist, a dumdristig, fram-
-geschosse,
0O saknar plur. t omljud. F familjärt. P lägre språk. * mindre brukl. ō militärisk term. ⚓ ajöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
