Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dünkel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dünkel — 544 — Dünnschlagform
pem
Dünkel, m -s (dim. -chen) 1. * eg. mening, tycke,
t. ex. nach eignem ~ verfahren. 2.
egenkärlek, högmod, inbilsk-, självbelåten|het. 3.
bot., se Dinkel..
Dunkel‖arrest, m -es -e mörk arrest. d-äugig,
a mörkögd. d-blau, a mörkblå. -blütigkeit,
f läk. venositet. d-braun, a mörkbrun.
d-farbig, a mörk (till färgen), mörkfärgad. -fuchs,
m -es -e† bäst mörkfux. d-gelb, a mörkgul.
d-gelockt, se d-lockig. -glühhitze, f, se -rotglut.
d-grün, a mörkgrön, äv. buteljgrön. d-haarig,
a mörkhårig.
dünkelhaft, a egenkär, inbilsk, högmodig,
självbelåten. D~igkeit, f, se Dünkel 2.
dunkel‖härig, se -haarig. -häutig, a mörkhyad,
es -t e-m gut ngn finner för gott; das -t e-m
nur so det bara synes så, det är bara en
inbillning. II. refl. Sich ~ tycka, tro el.
inbilla sig [vara], t. ex. er -t sich (dat. el. ack).
ein[en] Held[en]. Sich [et]was [Großes] ~
inbilla sig något vara, ha en hög tanke om
sig själv; er -t sich was auf ... * han hyser
höga tankar om ... el. yves över ... III. tr
* tro. D~, n -s. Meines ~s el. meinem ~
nach enligt mitt tycke el. min mening.
Dünk|[e]rich, m -s -e, se -ling.
Dunkle(s), se under dunkel II.
Dünkling, m -s -e * inbilsk el. egenkär
människa.
dünn, a 1. i allm. tunn; fin, t. ex. ~er Feder-
brunett. D-heit, f -en mörker, dunkel[het];
dysterhet, mulenhet, om färg glanslöshet;
oklarhet, otydlighet, svårfattlighet,
gåtlikhet, oförklarlighet; obekanthet,
obemärkthet m. m., jfr dunkel. Bei einbrechender ~ vid
mörkrets inbrott, i mörkningen. D-hell, se
D-klar. D-kammer, f -n fotogr. kamera,
mörkrum, camera obscura. D-klar, n ljusdunkel,
klärobskyr.
dünkel‖klug, a självklok. D-korn, n, se Dinkel.
Dunkel‖licht, n -[e]s *, se Dämmerung.
d-lokkig, a mörklockig. d-mähnig, a med mörk
man. -mann, m -[e]s -er† ljusets el.
upplysningens fiende, obskurant, mörkman.
d-männisch, a obskurant.
Dünkelmeister, m inbilsk el. egenkär
människa.
dunkel|n, dunk[e]le -te ge-t I. intr [h o. s] o.
refl sich ~ mörkna, bli mörk el. skum;
svartna, t. ex. es -te vor ihren Augen. Der
Abend el. Himmel el. es -t det mörknar; das
Auge[nlicht] -t synen avtager el. försvagas.
II. tr förmörka, skymma, göra mörkare, om
färg göra djupare, bildl. fördunkla.
strich, om röst späd, svag, om luft förtunnad, om
vätska äv. svag, utspädd; gles, t. ex. ~e
Bevölkerung. Dick und ~, se dick 1; ~es Bier
svagdricka; ~er Nebel lätt dimma, töcken; in
~e Luft zerrinnen bildl. upplösas i tomma
intet, gå upp i rök; ~[er] machen a) av-, för|-
tunna, om skog gallra; b) F bildl. sich ~[e] ma-’
chen försvinna, smita; (der Rock ist) ~ äv. tråd-,
bar|sliten; ~ werden äv. förtunnas, avsmalna,
glesna, gruvt. kila ut; ~er werden om svullnad
lägga sig. 2. smal, t. ex. ~e Beine; smärt, fin,
mager, F tanig. E-e ~e Taille huben vara
smal om livet. -bäckig, -backig, a med smala
el. infallna kinder. -bärtig [ɛ:], a med tunt
el. glest skägg. D~bauch, m -[e]s -e† mager
och skranglig människa. -bäuchig, a tunn
och mager. -behaart, a tunnhårig. D~beil, se
Breitbeil. -beinig, a smalbent. -belaubt, a
med glesa löv el. blad. -bepflanzt, a glest
planterad. -bevölkert, a glest befolkad.
-bewachsen, a glest beväxt. -bewohnt, a glest
bebodd. D~bier, n -[e]s svagdricka.
-blätt[e]rig, a bot. tunn-, smal|bladig. D~darm,
m -[e]s -e† anat. tunntarm. D~darmpille, f
dünkel|n, dünk[e]le -te ge-t intr [h] 1. äv. refl
sich ~ tro el. inbilla sig [vara]. 2. föråldr., se
dünken.
dunkel‖nachtend, -nächtig, a mörk(nande). -rot,
a mörkröd. D-rotglut, f mörk
rödglödningshetta. D-scharlach, m -s mörkt
scharlakansrött. D-schrift, se Geheimschrift. D-sein, n -s
mörkhet, dunkelhet.
Dünkelsrecht, n -[e]s * inbilskhet,
självsäkerhet. Nach ~ självsäkert, efter sitt eget
-farm. tunntarmspiller. D~e, f 1. 0
tunnhet, finhet, gleshet, smalhet m. m., jfer dünn.
2. pl.. -n, se Dünnung. D~eisen, n ⚙
järnbleck.
dunnemals, adv P, se damals.
dünn‖en, *, se verdünnen. -flüssig, a
tunn[flytande], lättflytande. D-flüssigkeit, f tunnhet,
äv. tunn vätska. -gesä[e]t, a tunnsådd, gles.
-gesponnen, a finspunnen. -halsig, a
smalhalsad, med smal el. mager hals. -häutig, a
huvud. tunnhudad, med tunt skinn. D-heit, D-igkeit,
Dunkel‖stoff, m -[e]s -e pigment. -stunde, f -n | f, se Dünne 1. -leibig, a smal om livet,
slanskymning[sstund]. kig, skranglig. D-leibigkeit, f slankighet.
dünkel‖voll, a inbilsk, högfärdig.
-klug. D-weizen, m, se Dinkel.
Dunkelwerden, n -s 1. mörknande. 2.
mörkning, skymning, mörker. Beim el. mit (nach)
~ vid (efter) mörkrets inbrott.
Dünkelwitz, m -es * inbilskhet.
dünk|en, -t av. deucht, -te av. deuchte, ge-t äv.
gedeucht I. intr [h] o. opers synas, tyckas,
förefalla. Es -t mich el. mir uv. jag tycker;
skranglighet. -lich, a * rätt tunn, gles el.
smal. -lippig, a med tunna el. smala läppar.
D-quetsche, f -n ⚙ guldslageri tunnkvetschform.
-röhrig, a om fjäder smalspolig. -rückig, a om
skinn tunn i ryggen. D-saft, m -[e]s ⚙
sockertillv. tunnsaft. -schalig, a tunnskalig.
D-scheibe, f -n ⚙ mur. handbräde. -schenklig, a som
har smala lår, smalbent. D-schiß, m
-schisses P rännis, snälla Katrina. D-schlagform,
-weise, se
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. * mindre brukl. ō militärisk term. Ța sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
