Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - Dünnschliff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dünnschliff — 545 — durch
f -en ⚙ guldslageri tunnslagform. D-schliff, m
-[e]s -e vetensk. o. ⚙ 1. slipprov. 2. tunnprov.
3. metallografiskt prov. -schnäb[e]lig, a med
tunn näbb. D-schneider, m bakteriol. mikrotom.
D-schwanz, m bot. Lepturus filiformis (incut vatus)
ormax. D-sein, n -s, se Dünne 1. -sohlig, a
tunnbottnad. -stämmig, a smalstammig. D-stein,
m -[e]s -e guldsm. tunnsten. -stimmig, a med
tunn el. pipig röst. D-stimmigkeit, f tunnhet
el. pipighet i rösten. -taillig [talj], a smal om
livet, smärt. D-tuch, n -[e]s -er†, se
Beutelgaze. D-ung, f -en 1. ljumske, veka livet,
på djur flank, slaksida. 2. ⚙ på gevär kolvhals.
3. dial. utsot, diarré. -wadig, a med smala
vador. -wandig, a tunnväggig. D-werden, n
-s förtunning, avsmalning, glesnande, gruvt.
utkilning; jfr dünn.
Duns, m -es -e[n] F dum-, pund|huvud;
inskränkt pedant.
dunsen, intr [s] brukl. endast i pp. gedunsen s. d. o.
Dunst, m -es -e† äv. jakt. o. ⚙ kvarn. dunst;
ånga; gruvgas; äv. meteor. dis, töcken. Keinen
blauen ~ von etw. haben inte ha en dunkel
el. den avlägsnaste aning om ngt; leerer ~
a) tom inbillning, b) tomt prat, munväder;
auf den tauben ~, se (ins) Blau(e hinein) b);
in ~ und Rauch aufgehen, zu ~ werden bildl.
gå upp i rök, upplösas i intet. Jfr ex. vid blau.
d~artig [’a:], a dunst-, gas|artad. -bad, se
Dampfbad. d~beladen, a tyngd el. fylld av
dunster. -bild, n -[e]s -er, se -gestalt.
-bläschen, n ångblåsa. -druck, m -[e]s meteor.
fuktighetstryck.
dunst|en, dünst|en, -ete ge-et I. intr a) [s] av-,
för|dunsta, avgå i gasform, förflyktigas, ånga,
ryka. Es -et det är dimma el. dimmigt; b)
[h] avgiva el. sprida dunster, om person
svettas. Die Haut -et huden är fuktig el. svettig.
II. tr kök. ångkoka, sterilisera; jfr dämpfen-4.
D~, n av-, för|dunstning, förflyktigande;
svettning, fuktighet.
Dunst‖essig, m -s -e aromatisk ättika.
-flimmer, m, se Irrlicht. -flinte, *, se Vogelflinte.
d-förmig, a såsom dunst, gasformig, i
gasform. d-frei, a dunstfri, fri från dunster.
-gebilde, n -s -, -gestalt, f -en dim|bild, -figur,
⚓ mistbank, bildl. töckengestalt, fantom.
-gewölk, n -[e]s dimmoln. -haube, f -n ⚙
imkåpa. -höhle, f -n dunstfylld håla el. grotta.
-hülle, f -n, se -kreis.
dunstig, dünstig, a 1. dunstfylld, fylld av
dunster el. ånga. 2. töcknig, disig; se äv. dumpf
6. o. 7. 3. om huden fuktig, svettig.
Dunst‖igkeit, f dunstfylldhet; fuktighet.
-kappe, f -n på berg dim-, moln|hölje, -slöja. -kiepe,
f -n P 1. se Zylinderhut. 2. bildl. våp. -kreis,
m -es -e dunstkrets, atmosfär. -kreis|kunde,
-kreis|‖ehre, f atmosfärologi, meteorologi.
-kugel, se Dampfkugel. -kügelchen, se
-bläschen. -ling, m -s -e fantast, humbugsmakare.
-loch, n -[e]s -er† 1. se Pore. 2. ⚙ bygen. luft-
ventil. -obst [o:], n -es kök. ångkokt el.
steriliserad frukt. -putzmaschine, f -n ⚙ kvarn.
dunstputsningsmaskin. -rohr, n -[e]s -e,
-schlot, m -[e]s -e[†′], -schornstein, m -[e]s -e
⚙ byggn. ventilationsrör, evakueringspipa. .
-schweif, m -[e]s -e på komet svans. -streif, m
-[e]s -e töckenstrimma. -tropfen, m -s -
dimdroppe. -wolke, f -n, se -gewölk. -zeit, f vind
harmattan.
Dünung, se Deining.
Dunzel, f -n F sty. gat|nymf, -slinka.
Duo, n -s -s mus. duo.
Duodez [′dɛ:ts], n -es boktr. duodes. -band, m
-[e]s -e† duodesband. -buch [u:], n -[e]s -er†
bok i duodes. -format, n -[e]s -e
duodesformat. -fürst, m -en -en duodes-, dussin|-
furste. -fürstentum, n -[e]s -er† duodes-,
dussin|furstendöme. d~imal, a duodecimal.
-imal|maß, n -es -e duodecimalmått. -imal|-
rechnung, f -en, -imal|system, n -s -e
duodecimalsystem. -ime [′de:], f -n mus. duodecima.
-kerlchen, n F tummeliten, puttifnasker.
-staat, m -[e]s -en duodes-, dussin|stat.
Düpe [dy:p], m -n -n (f -n) dupe, lättlurad el.
godtrogen människa.
Dupf-, se Tupf-.
dupier|en, düpier|en [′pi:], -te -t tr du-, dy|pera.
Duplex‖brenner, m ⚙ duplexbrännare.
-drehbank, f -e† ⚙ duplexsvarv. -hemmung, se
Doppelhemmung. -pumpe, f -n ⚙
duplexpump. -telegraphie, f ⚙ duplextelegrafering.
Duplier‖eisen, se Doppelhobeleisen. d-|en [′pli:],
-te -t tr i de flesta bet. dubblera. -maschine, f
-n ⚙ vär. dubbleringsmaskin. -ung, f -en
dubblering.
Duplik [′pli:k], f -en jur. duplik. -at [′ka:t], n
-[e]s -e duplikat, dubblett. -ation [tsĭ′o:n],
f -en fördubbling. -at|preisliste, f -n hanä.
dubbel prislista. -atur [′tu:r], f -en
duplikatur, anat. äv. omvikning.
dupl‖izier|en [′tsi:], -te -t tr fördubbla, jur.
inlämna duplik mot. D-izität [′tɛ:t], f äv. bildl.
dubbelhet.
Dupl|um, n -ums -a det dubbla.
Düppel, n npr cgeogr. Dybböl. -sturm, m -[e]s
hist. stormningen av Dybböl.
Dur, n - - mus. dur.
durabel, m. m., se dauerhaft m. m.
Durakkord[’a], m -[e]s -e dur|ackord, -treklang.
durch, I. prep m. ack. 1. rum genom, t. ex. ein
Loch ~ das Papier stechen. Eins ~ das
andere om vartannat; e-m ~ die Finger
sehen bildl. se genom fingrarna med ngn; ~
die Fistel singen sjunga i falsett; ~ den
Fluß schwimmen simma (tvärs) över floden;
das geht el. schneidet mir ~s Herz det går
mig till bjärtat el. gör mig hjärtligt ont;
~ die Nase sprechen tala i näsan; e-n Strich
~ das Ganze machen bildl. dra ett streck över
det hela; e-m e-n Strich ~ die Rechnung
machen bildl. vara ett streck i räkningen för
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt venb. [h] haben, [s] scin t. bjälpverb. ã oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
35-—1i10958. Tysk-svensk ordbok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
