Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- S
- SVINK ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Här ä ingen tid att svinka på". Götal. Jfr
isl. svinka, bedraga (Haldor.); fe. svincan (ipf.
svanc), fatigare, laborare; fht. suíhhon, vagari;
nht. schwenken, svinga; d. d. (Slesvik) svænke,
v. n. a) svinga; b) gunga (Kok 1, 3i:)4).
Svank 1, m. 1) bugtning, sänkning,
inböjning. "S. på hästen". Allm.; 2) bukläder på
hudar. Vb.; 3) fördjupning, liten däld eller
håla i åkern; sumpigt ställe i marken.
Svanke, m. id. S.Sk.; svakk, m. id. Vb.;
svakka, f. id. Vg.,hl.
Svank 2, adj. svankryggig. Vb.
Svakk-röggad. Vg.; sänkt-ryggug, id. Sdm.
Svenker, pl. illfundighet\ illistighet. Kl.
Gl. d. svenke, id.; d. d. svink (pl.-er),
förevänning, undanflygt; svænk, n. id.
Svinkande, n. opålitligt uppförande. Allm.
Svinkta, v. n. 1 undfly, undandraga sig. Sm.
Svink-ärender, n. pl. krångel. Kl.
SVIN-KÖRN, s. su 1.
SVINN, adj. 1) återhållsam, som tar litet för
sig af mat och dryck, då han bjudes. Jtl.,nb.;
3) anständig. Jtl. Fn. svinn, sparsam; svinnr
el. sviđr, klok; n. svinn; fe. sviđ, stark, kraftig;
mht. swint, swinde; moes. svinþs, stark, kraftig.
Jfr ill-svinn, sid. 292 b.
SWINNA (pr. swiđ, pl. swinnum, ipf. swann,
pl. swunnum, sup. swunniđ), v. n. försvinna,
aftaga, minskas. Dl. Svinna (pr. svindur, pl.
svinne, ipf. svant [ofta svanst], pl. svunnu, sup.
svunni). G.; svinna (ipf. svann, sup. svunnit el.
svunnet), id. "Dä har svunnit möet; ryggen ä i
da inte så emm. Dä svann bórt". Sk. Fht.
suinan, suintan el. suindan, tabescere; mht., ns.
svinden; fe. svindan; nht. schwinden; d. svinde;
d. d. svinne.
Svindel-sjuka (svingel·sjuka), f. tvinsot.
Sk.(Ing.).
Svinnta (ipf. svannt, sup. svunntit), v. n.
minskas, sjnnka i hop, aftaga, sammandraga;
om svulst, fetma, matthet. Deraf svunnten, p.
p. hopkrumpen. Bl. Jfr fe. svunden, consumtus.
SVINNEL, s. swimbel.
SVINPELS, -rosor, -råg, -syr, -ton, -tändt,
-öra, s. svin (under su 1).
SVIPA, svipu-stang, s. svepa 1.
SVIRA, v. a. 1 hårdt ombinda, åtdraga.
Ög.(Gullbergs h.),sk.(Bjäre h.). Jfr vira, som är
samma ord och erhållit s till förslag.
SVIRA (el. svirra), v. a. o. n. 1 1) svänga,
svänga omkring. "Svira (el. svirra) ómkring".
Vg.(Flundre,Mark); 2) ruckla, lefva i sus och
dus. Allm. Sväla, id. Mp.,hj. D. d. svire,
ruckla; nht. schwirren, svärma; höll. zwieren;
ns. swîren.
För-svirad, q. v.
Svirase, n. rucklande, supigt lefnadssätt.
"Han brås óp fadrin me hihtje svirase".
Fl.(Öb.).
Svire-bóss, m. rustibus, rucklare. Sk.
Svirigens, adj. oböjl., drucken, ful]. "På
markedet va så många svirigens". S.Sk.
Svirra, f. slängkälke, en kälke bunden vid
ena ändan af en lång stång, hvars andra
ända löper vid kringdrifningen på en järnpigg,
fästad å en uti blankisen uppstående påle. Sm.
Sverra, f. id. Ög.
SVIRE (pl.-rar), m. hals; a) på kreatur
(boskap eller evin), Vg.,ög.,sm. Svile, m. id,; b)
på menniskor. Vg. Fn. sviri; fe. swiora
(sweora, swijra); e. dial. sweer.
SVIRING (pl.-ar), m. lång, smal bängel, dräng.
Vg. Jfr viring 1.
SVIRRÄ, s. sverra 1.
SWIRVEL, m. hvirfvel. Dl.(Mora).
Svirvel, m. dragspån (en med flera krokar besatt
bleckfisk, som då den drages efter båten
"svirvlar" [hvirflar] omkring); deraf svirvel-rev, f.
snöret, hvarvid svirveln är fästad. Vg. Fht.
suirbil, hvirfvel (Graff 6, 897); suerban, mht.
swerben, hvirfla. Jfr syrvel, svärva av.
SVISS 1, adj. rask, snäll, fort färdig. "Dä
gikk svisst för se. Kan tro, dä ä en sviss
(schviss) flekka". "Var sviss!" skynda dig, var
gesvind! Sm. Jfr svift, under sviva 1.
Sviss 2, m. litet (skyndsamt anrättadt)
kalas. Allm.
Svissa v. n. 1 1) svänga. Vg.; 2) ställa
sig stort; 3) susa. G.
Svissa (el. svessa) sej, v. r. 1 skynda
sig, vara rask, snabb. Sm.
Svissare 1, m. 1) en som är rask, fort
färdig; 2) rucklare. Sm.
Svissare 2, m. 1) kort värja, hirschfängare.
Götal.; 2) karbas. Ög.
SWIT, s. syta 1.
*SVIVA 1 (ipf. sveiv el. svev, pl. svivum, sup.
svivit), v. n. sväfva, röra sig. Denna starka nu
förlorade böjning har i uräldsta tider
otvifvelaktigt funnits i vårt språk. I våra munarter hafva
vi sviva, v. n. 1 1) sväfva, svänga omkring. Vg.,
bl.; 2) vifta; 3) svira, lefva i sus och dus.
Vg.(Kinds h.). Sväiv (ipf.-ä), v. n. 1) sväfva,
svinga. "Trönjän sväivä högt ópp i lufta"; 2)
svänga omkring. "Hjulä sväivä ti svarvstoln"; 3)
löpa kring, lefva i sus och dus. "Drängen a gått
å sväivä kring bynom". Vb. Svepa, v. n. 1
svänga, svaja. Fl.(Nl.). Jfr svepa 1. Fn. svífa
(sveif, svifit), sväfva; n. sviva, sväfva, svinga;
fsv. svæva; fe. svîfan; fht. sueben; nht.
schweben, id.; moes. sveifan, röras af och an; lett.
sûpti, svänga, vagga.
Svev, f. vef, hvarmed slipstenar m. m.
dragas. Deraf sveva, v. a. o. n. 1 vefva omkring,
sno. Hs.(Db.,Jerfsö,Tuna). N. sveiv, f.
sveiva, v. a. o. n.
Svift, adv. skyndsamt, snabbt. Sm. Fe.
svift, adj. snabb, snar; e. swift, adj. id.; fn.
svif. n. plötslig rörelse.
Sviftande, n. ögonblicklig rörelse. Sveal.
SVIVA 2 el. svivä (pr. svivur, pl. svive, ipf.
svav, pl. svavu, sup. svivi), v. n. sofva. Ordet
ej mycket brukligt; vanligen nyttjas syvä el.
sivä (pr. syvur, pl. syve, ipf. svav, sivdä, syvdä,
svivdä el. sóv, pl. svavu, sup. syvi, p. p. siven),
G.; sóvå (pr. sóv, pl, sóvum, ipf. sov, pl. sovum,
sup. soviđ el. suviđ); Dl.; sóva (sóv, syvi), id.
Vb. Fsv. sofva el. soua (pr. sef, ipf. sof.
Legend, s. 20; 3 pl. suafu. Gotl. Hist. 1: 4: p.
p. souen, insomnad, sofvande. VGL.; sowin,
Kg. Styr. II, 54), sofva; fn. sofa i st. f. svefa,
svifa (pr. sef, ipf. svaf, pl. sváfum, sup. sofit); n.
sova (ipf. stundom svav, sup. sove) el. sova,
(sov, sove); fe. svëfan (sväf, sväfon, svëfen),</i> id.;
fht. ant·swebjan, sofva; lett sapnot, drömma;
slav. súp-ati, sofva; böhm. spati; skr. svap;
prâkr. suv, id.
Kval-sövd, adj. som har svårt vid att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0738.html
