- Project Runeberg -  Svenskt dialektlexikon : ordbok öfver svenska allmogespråket /
709

(1862-1867) [MARC] Author: Johan Ernst Rietz - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SVOL ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sofva och qväljes i sömnen att han vaknar. Vm.
(Herv. Id.).

Miss-sövd, s. miss.

Sómn-torn, s. torn 1.

Sómmäns-geru, adj. sömnig, som gerna vill
sofva. Vb.

Sómmäns-laus (el. sömmäns-laus), adj.
sömnlös. Vb.

Sómmäns-mätt, adj. fullsöfd. Vb.

Sómna, v. a. 1 söfva. Sk.,hl. Fn. svæfa;
n. svæva.

Sómnug el. sómnu, adj. sömnig. Vb.

Sungnä (ipf. id.), v. n. insomna. G. Fn.
sofna; d. sovne.

Svämm, m. sömn. G. Svemn el. svemm,
m. Fl.(Nl.); sväm, m. id. Vormsö. Fn.
svefn, m. a) sömn; b) dröm; fsv. söfn, sömn,
sympn, symn, m. VML.VGL.UL. Leg. sid.
523; fe. svefen, sömn; n. svemm, svøbn, id.;
e. dial. svefne, dröm; sweven, a) sömn; b)
dröm; lt. somn-us (i st. f. sopn-us), sömn;
lit. sapnas´, dröm; lett. sapnis, id.; ir. suan,
sömn; slav. s"n"; ryss. son"; böhm., pol. sen;
skr. svapnas, id.; hindost. sapn, dröm; beng.
svapna, id.; gr. ὓπ-νος, sömn.

Svämn-stikkå, f. sömnsticka; en liten
sticka, som barn bruka fästa vid ögonlocket för
att dymedelst hålla sig vakna. N.G.

Svämn-tikkä, m. sjusofvare. G.

Svämn-tuk, n. stunden då man håller på
att somna. G.

Svämnugur, adj, sömnig. N.G. Svämnók,
adj. id. Åland(Kökar). Fn. svefnugr.

Sömn-tuta, f. sömnig menniska. Götal.

Vak-svämnugur, adj. som lätt blir väckt
ur sömnen. N.G. Vak-svämmtar, id. S.G.

SVOL, n. svafvel. Sk. Fsv. svavil. Alex.
1752; d. svovel; fht. suebil, suebal, sueual; ns.
swewel; Helgol. zwavel; nht. schwefel; holl.
zwavel; fe. svefl; slov., ill. zveplo; ryss. zupel:
moes. svibls, id.

SVóLK (pl.-ar), m. 1) en sex, sju eller åtta
alnar lång, smal ungbjörk, vriden till vidja,
hvarmed höbördor bäras. Sex svólk bolor vallhö
utgöra ett vinterlass; 2) spö, vidja; deraf svólka
opp
, v. a. 1 piska upp (med en vidja). Vl.; 3)
stör eller påk, som nyttas vid slagsmål. Dls.
Jfr fn. svoli, m. träkloss.

SVóMMA, svómning, svómmsa, s. simma 2.

SVULED, s. svila.

SVULGEN, svulgna, svullna, s. svälga.

SWULLIÐ, swullum, s. swälla.

SVULP, svulpa, s. skvilpa.

SVYLL, svålås s. svilla.

SVÅLON (el. svålen), s. svärd 1.

SVÅMP, svåmpa, svåmpa-fabrikör,</i> s. simma 2.

SVÅNGE, svånger, svångling, svångna, s. svinga.

SVÅRA, v. n. 1 1) svalla igen af is; om
vattnet då det fryser tillsamman och sedan stiger
upp genom isen. m"Dä har svåra". Hs.(Db.,Bj.);
2) svallbrännas, förstöras; om rågroten af
vexlingen mellan köld och hetta om våren.
Hs.(Db.). Jfr sve.

SWÅRÅ, s. svara 1.

SVÄ, s. sve.

SVÄDÄ, s. små-svädä, under svida.

SVÄEN, sväler, s. svärd 1.

SWÄGÅ, s. svälga.

SVÄIV, s. sviva 1.

SVÄJ-BUGÄ, s. sviga.

SVÄJMÄ, s. simma 1.

SVÄJNÄ-POLISK, s. su 1.

SVÄJPÄ, s. svepa 1.

SVÄJSA, sväjsning, s. svessa.

SVÄLA, s. svira.

SVÄLEN, s. svela.

SVÄLGA (pr. svälgur, pl. svälge, ipf. svalg,
pl. sulgu, sup. sulgi), v. a. o. n. svälga. G.
Swägå (pr. swäg, pl. swägum, ipf. swag, pl.
swugum, sup. swugjiđ). Dl. (Orsa; i Elfd. heter ipf.
swagde, sup. swagt); svälga (ipf. svalg el.
svalde, sup. svulgjet el. svalt), id. Ög. Fsv.
svælghia (ipf. svalgh el. svolgh, pl. sulgho, sup.
swolghit el. solghit, p. p. swolghin), svälga. S.F.S.
4, 246, 369. Legend. 495. Spec. Virg. a. 148.
Didr. af B. 108; fn.f n. svelgja; fe. svëlgan,
svilgan; d.svælge; fht. suëlahan, suëlhan; nht.
schwelgen; ns. <i>swelgen, swalgen.

Svulg, m. svalg, hals. "Sätta i svulgen".
Vg.(Kind). Fsv. svalgh, n. Birg. Upp. 1,
80; 2, 243; fn. svelgr; d. svælg; n. svelg.

Svulgen, adj. (eg:> p. p.) som har något
fastsittande i halsen. Ög. Fn. svolgenn, svald.

SvuLna, v. n. 1 storkna, mista andan.
"Svulna utå räken", mista ändan derigenom att
spottet fastnar i halsen. Vg. Svullna, v. n.
1 storkna. Sm.

Svälgja, f. matstrupe. Ö.Nk.


SVÄLL, svälla, swälla, sväll-is, s. svilla.

SVÄLON, s. svärd 1.

SWÄLTA (pr. swält, pl. swältum, ipf. swalt,
pl. swultum, sup. swultiđ), v. u. svälta. Dl.
Svälta (pr. svältur, pl. svälte, ipf. svalt, pl.
sultu, sup. sulti). G.; svälta (ipf. svalt, konj. svulte,
sup. svultet). Götal.; svält (pr. svältar, ipf. svält,
sup. solti), id. Fl.(Nerpes). Fsv. svælta; fn.,
n. svelta; d. sulte, id.; fsax., fe. svëltan, dö,
omkomma; moes. sviltan, id.

Sult, m. svält, hunger. G.,vb. Sylt, m.
Hs.,vb.,fl.; sölt, m. id. Åm. Fsv. sulter,
sylter, svalt. VGL.ÖGL. S.F.S. 6, 239; 7,
207. Med. Bib. 1, 169, 207. Legend, s. 489.
530. Cod. A. 27, f. 43; sylt, f.; fn. sultr; d.
sult; n. svult, sylt, id.; fe. svylt, död; moes.
svults, id.

Sulten, adj. 1) hungrig, uthungrad; 2)
mager af svält. Allm. Svulten (f. svulta, n.
svultet), id. Vg. I några munarter sóltin,
sòlten, sylten, solten. Deraf hajl-solten,
ihjelsvulten. "Ja ä majso hajlsolten", jag är nästan

ihjelsvulten. Sk.(Göinge). Fsv. sultin el.
sulten, hungrig, svulten. Didr. af. B. 93: 4. Kg.
St. II, 50. Schröder, Legend. S. Helenæ, s.
14; fn. soltinn; d. sulten; n. svolten, id.

Sultna, v. n. 1 afmagra af svält. S.Nk.
Sultän (ipf. sultnä), id. Vb.

Svälte·kärra, f. spinnrock; öknamn. Bl.

Svältinge (pl.-gar), m. en som mycket
svälter. Sm.

Svält-rem (pl.-ar), f. rem om lifvet,
hvarmed byxorna hållas uppe. Vb.—sm.
Svälte-gjol, f. Vg. Jfr sväng-rem.

Svält-skåra (pl.-ror), f. rynka i ansigtet
af svält. Sm.

Sylta, v. a. låta svälta. "Sylta kriande",
låta kreaturen svälta. Fl.

Sölten-sia, f. nidsker menniska. Sk.

Ut·sulten, adj. uthungrad. Götal.

SVÄMMA, s. simma 2.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:02:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dialektl/0739.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free