Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - SÄL ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vg., m. fl. Sil, m. Nb.(Råneå). Fsv. siæler,
siæl. HL. Bjærk. R.; siel. Stads L. Kg. B.
17; fn. selr: d. sæl; fe. sëohl; e. seal; fht.
sëlah; ns. salhund. Jfr fsv. sæ, sjö; s. sjö.
In-skärs-sjel el. skärving, m. ringlad sjel:
Phoca annellata. Nilss. Bl. Svart-nólled-säl
el. den nóllede säl, m. id. Benämningen af
dess hvita ringar, som likna nollor. Enligt Sv.
Nilsson. In-skärs-sjel kallas han, emedan han
uppehåller sig inomskärs.
Sjal-sko, m. sko af sjelhund. Vb. Jfr ygel.
Själ-and, s. and 2.
Själ-kut, m. sjelunge. Vb. Själ-kute, f.
sjelhona. Ög. Själo f. id. Fl.(Qv.).
Själ skrev, s. skräva.
Sjö-själ el. ut-skärs-själ, m. grå-sjel:
Halichærus grypus. Bl. Krum-nos, m. Bhl.
Säl·fångst, m. fångst af sjelhnndar. Hl.
D. sælfangst.
Säl-hund, m. sjelhnnd. Hl. D. sælhund.
Säl-hunds-kött, n. kött af sjelhund. Hl.
D. sælhundskiød.
Säl-skinn, n. ajelhundskinn. Hl. D. sælskind.
Usla, v. a. Usla ner, smutsa ner.
Vg.,dls. Usla ut sprida ut förklenande rykten om
någon. Vl. Usla sej, beklaga, jämra sig,
hafva ömkliga åtbörder och dervid visa sig
bedröfvad, missnöjd eller usel. Götal. Ysla sej,
id. Sk. Fsv. usla sik.
Wi·säl, adj. 1) usel, eländig, fattig,
ömkansvärd. Dl.(Elfd.); 2) blödig, rädd. Dl.
Veslig, svag. Mp. Vissle, liten. Bhl. Vesal
(n.-t) el. vesel (n.-t), god, älsklig; i
synnerhet om barn. Fl.(Kimito). Fsv. væsler?
vasler? fattig, usel. VGL.; usal, eländig; fn.
vesall, vesæll, veslugr, id.; n. vesall, svag,
skröplig; af fn. ve, nekande partikel eller
måhända substantiv (elände? jfr Stjorn 39),
brukadt såsom oskiljaktig partikel och
utmärkande brist. I latinet har ve- samma betydelse,
t. ex. ve-sanus, vansinnig; i skr. vi, t. ex.
vinasaka, näslös.
Wisselsklin, adj. esomoftast ynklig; ofta
rädd. Dl.
Vissle-gut, m, liten stackars gosse. Bhl.
Vässle-guten, m. def. id. Vl. N. vesle-guten.
Väsil el. väsel, m. 1) usling, odåga; 2)
stackare, pyssling. Fl.(Öb.). Fn. vesalingr,
veslingr, m, stackare, usling.
Även·säll, adj. driftig. Hs.(Db.). S. även.
Sällskaps·gynne, n. gästabud;
umgänge. Ög.
O-sämlin, adj. opassande. Fl.(Pargas,Ingo).
O-sämlot, adj. n. id. Fl.(Ingo).
O-söjmli, oanständig, ful. G. Fn. osæmlegr,
opassande, oanständig; d. usømmelig.
0-söjmä, v. n. 2 vanställa sig, se illa ut. G.
Sym el. symlig, adj. 1) passande; 2) vacker.
Sämlin, passande. Fl.(Nl.); sämeligt, adj. n.
Kl.; sämlot el. sylikt, adj. n. passande,
tillbörligt. Fl.(Nl.). Fn. sæmr, passande; sæmligr,
a) som man har ära af; b) ansenlig; d.
sømmelig.
Säma ópp, v. a. göra passande, god; i tales.
"Säma ópp en kniv", genom slipning arbeta
upp en knif att han blir tjenlig. "Säma tell
en kniv", id. Jtl.
Sämlig, adj. 1) ursprungligen: passande.
Vg.(Kåkinds h.) Sämlin, id. Fl.(Pargas);
2) dålig. Vg.(Kåkinds h.). Jfr passelig.
Säng·säma, s. säng.
Miss·sämis, s. miss.
O-sämjäs, v. d. vara oenig. Vb. Fsv.
usæmia, v. imp. ej åsämja.
U-sämmelig, adj. icke sällskaplig, svår att
sämjas med. Hl.
Brude-sängar, f. pl. en art kummer: Geum
rivale, öfverblommad. Sm.
Drag-säng, f. (ej m.), s. draga.
Dun-säng, f. bolster, fjäderdyna. Dl.(Särna),
Fast-säng, f, väggfast säng. Jtl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
