Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - T - TAR ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fin. tarha, fägård, fålla; ursprungliga betydelsen
synes vara inhägnad, såsom man ger af sammans.
puu-tarha, trädgård, yrtti tarha. id.; humala
tarha, humlegård, kirhho-tarha, kyrkogård. Jfr
tarre 2.
TARA 2, f. Rumex Hippolapathum och
Hydrolapathum, enligt Frankenius och Bromel.
Härmed beslägtadt är måhända växtnamnet tjerp.
TARABBA, v. n. l gå illa för någon,
försämras; taga skada. "Dä tarabbar för honom.
Gubben tarabbar mer och mer. Vagnen har
tarabbat". N.Hl. Jfr fht. tarén el. tarôn, v. a. skada.
TARALLD, m. Silene inflata. G. Det
vanliga namnet på denna växt är smällor, f. pl.,
pungar, m. pl.; i några munarter har-pungar, m.
pl. Sm.; gumse-pungar, m. pl. Sveal.; flås·gräs,
n. Vm,; blärer, knäkker, f. pl. Sk.; duve-ägg,
n. Nk. Växten tros på Gotland vara ett bland
de starkaste medel mot trolldom. (Jfr Dybeck,
Runa 1849, s. 60). Tareb är ett arabiskt namn
på Thlaspi eller Capsella, som i medeltidens
latinska tunga tyddes med börs, enär de uppblåsta
blomfodren på Silene inflata likna en börs.
TARE, m. hafstång, slägtet Laminaria, i
synnerhet Laminaria digitata; äfven Bolus.
Bhl.,hl. Fn. þari, m. tång (Fucus); n. tare,
bredbladig tång (Laminaria); d. tare. Ett rent keltiskt
ord, som redan i l:a årh. upptecknades af
Dioskorides bland Kelterne i Gallien (ταυρούϰ)
såsom namn på flytande vattenväxter. Dioskor.
4, 99. ”ποταμογείτων, ’Ρωμαῖοι βήυαι
φόλιουμ, οί δὲ ερβάγω, οἱ δὲ γλαδιατώριαμ,
Δάϰοαδάμα, Γάλλοι ταυρούϰ”.
Tare-bótten, m. sjöbotten, som är
bevuxen med tare. N.bhl. N. tarebotn.
Tare·stjelk (pl. -ar), m. stjelken af
hafstång. Strömstad. N. tarestylk.
Tare-tórsk, m. ett slags torsk med brunt
eller rödaktigt skinn. N.Bhl. Gräs-tórsk, m.
id. Sk.(Barsebäck). N. tare-tosk-
Hönsa·tarmar m. pl. Cerastium viscosum.
Sm. Fht. hühnendarm.
órre-tarma(r), m. pl. 1) eg. tarmar af en
orre; 2) Melampyrum pratense. Ög.
Tarma-slit, n. magref. Nk.
Tarm-ballad, s, storskräppad, under
skräppa 2.
Tarmeija, f. tarmkäx. Hs.
Tårma-löb, n. bråck. Sk.(N.Åsbo,Lugg.).
Tarv (el. tärv), f. behof, nöd, tarf. Vb.
Fsv. þarf, f. UL.; tharf, f. S.S. 1, 110;
fht. <i>darba, duruft, durft; fe. þearf; moes.
þaurfts.
Tarva-dö(d), m. väl behöfligt eller önskligt
dödsfall. Ög. Tarv-dö(d). V.,Dl.
Tarvelig, adj. som tarfvar mycken föda,
äter mycket. Sdm.(Öfver-Selö).
Tarvsen 1, adj. behöfvande. Hs.(Bj.).
Moes. þarbs. nödig, behöfvande.
Nöda-tas, s. nyt.
Tasa-bäling, m. stackare. Vb.(Nysätra).
Tasa-vask, tasa-vaskus, m. oduglig
stackare. Vb. Tasker, m. lumpen karl, slarfver,
dåse. Allm. Taskus, m. id. Vb.
Tassa, f. tokig qvinna. Tassot, tokig.
Fl.(Sjundeå).
Tassed, adj. senfärdig. Sk.(Vemm.).
Task (ipf. -ä), v. n. 1) gå illa; 2) arbeta
utan att dermed något uträtta. Vb.
Taskig, adj. slarfvig, utsliten och nedsölad;
deraf taskighet, f. taskigt, adv. Allm.
Bagg-taskor, f. Silene inflata. Sm.
Taske-gräs, n. 1) eg. Capsella Bursa
Pastoris. Allm.; 2) penninggräs: Thlaspi
arvense. Dl. (enl. Linné). Gl. sv. (Frankenius,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
