Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. År 1830
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅR 1830. 29
Särskilt nedslående erfarenheter i detta afseende fick
Diesterweg göra, då han i juli 1830 befann sig på en
resa mom ett af de förnämsta fabriksområdena. Just
under det densamma varade, utbröt i Frankrike den 8, k.
julirevolutionen. Denna blef signalen till frihetsrörelser
äfven i andra land, bland dem Tyskland. Här hade under
tiden efter 1815 en mängd brännbart stoff samlat sig, de
under befrielsekriget gifna löftena om fria författningar
hade svikits, och alla, som haft mod att uttala ett frimo-
digt ord, hade blifvit på det hänsynslösaste förföljda. Våld-
samma oroligheter utbröto därför flerestädes, äfven i Rhen-
landen. I Aachen försöktes ett uppror, hvarvid blod flöt,
och i Elberfeld uppstodo tumult, hvilka dock genast blefvo
af den väpnade styrkan undertryckta. Diesterweg väntade
sig för frihetens sak ingenting af dessa rörelser, som till
en stor del blott voro tanklösa, pojkaktiga upptåg, hvari
äfven tanklösa pojkar spelade en framstående roll. Han
betraktade dem därför såsom yttringar icke blott af det
inom nationen rådande missnöjet, utan äfven särskilt af den
bland ungdomen härskande råheten, hvilken senare gifvit
resningarne deras planlösa och frånstötande karaktär.
Med anledning häraf skref han hösten 1830 i sina
"Rhenska blad” en uppsats med titeln: "Hvad kräfver
tiden med hänsyn till skoltukten?" hvari han med starka
färger skildrade den rådande förvildningen, skolans van-
makt och polismyndigheternas slapphet. Den väckte stor
förbittriopg hos vederbörande på de orter, som särskilt
blifvit utpekade. Några rika affärsmän i Elberfeld för-
klarade, att Diesterwegs omdömen voro lögnaktiga och
smädliga. Diesterweg genmälde, och en lång och liflig
tidningsstrid flammade upp. Ofverborgmästaren Bräning
i Elberfeld stämde slutligen Diesterweg till rätta för att han
1 nämda uppsats skulle ha förfördelat honom och hela
polismyndigheten i deras ämbetsutöfning. Diesterweg ho-
tades med böter och fängelse, men blef omsider. fullstän-
digt frikänd. |
Under tiden hade en för honom betydelsefull tilldra-
gelse inträffat. Regeringen hade beslutat att i hufvud-
staden skulle upprättas ett slags öfverseminarium, som
skulle mottaga sina lärjungar från de vanliga seminarierna
och från de s. k. högre borgareskolorna samt sedan ut-
bilda dem till lärare vid vämda läroanstalter eller vid de
TSAR RENAR NR SKANNRAR i FI
7
ä
i
2
7
:
3
j
k
ARA
5 re ES Ir FASTARE Not
NR or
RS ORSATRRAN VUNS0A ADR
ERINRAR
sö NNE
|
:
|
Å
1
FF
1
ir
I
|
|
;
|
F
I
HH
I
1 -
1
1
ÅA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
