Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. I Berlin 1832—1840
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I BERLIN 1832—1840. Säl
hufvud taget ej veta af seminarierna såsom afspärrade från
öfriga bildningsanstalter; de borde tvärt om, enligt hans
mening, hvila på de s. k. högre borgareskolorna samt upptill
stå i förbindelse med universiteten.
För att de blifvande lärarna skulle kunna bilda sig
någon föreställning om huru en barndomsskola mönster-
giltigt borde skötas, förenades med <seminariet en
dylik. - Diesterweg undervisade själf i denna skola —
Den diesterwegska skolan", som hon kallades — och gjorde
densamma till en värklig mönsteranstalt i sitt slag. Den
kom på grund häraf i stort rop, och dess årsafslutningar
blefvo så besökta, att lärosalarna icke kunde rymma den
tillströmmande allmänheten. Flere af hufvudstadens an-
seddaste och förnämaste familjer satte sina söner dit, och
slutligen tog t. o. m. konungen Diesterweg till råds vid
ordnandet af prinsarnas uppfostran. WSjält var Diesterweg
en .tid lärare för prins Fredrik Karl, och af hans lärjungar
kallades flere till undervisare för åtskilliga andra af den
kungliga familjens yngre medlemmar.
I allmänhet stod Berlins skolväsende vid Diesterwegs
ankomst dit på en mycket låg ståndpunkt. Undervisningen
bedrefs enligt gammal slentrian; barnen fingo, genom an-
vändande af mer eller mindre barbariska medel, i sig in-
proppadt det mått af minneskunskaper, som räknades ut-
göra ’nödtorftig folkbildning’’, och lärarna voro till en stor
del trötta och håglösa. Visserligen fanns ända sedan det
stora befrielseåret 1813 i Berlin en lärareförening, men denna
hade under den följande återgångstiden fallit i så djup
andlig dvala och blifvit så genomträngd af småsinnad skrå-
anda, att Diesterweg till en början fann det omöjligt att
bringa lif och jäsning i dess tröga massa. Samma är som
han kom till Berlin stiftade han därför en ny förening,
Det pedagogiska sällskapet, hvilket bestod ej blott af lärare
utan ock af andra personer, som hyste intresse för upp-
fostringsfrågor. Med tiden uppstodo vid sidan häraf ytter-
ligare ett par föreningar med liknande syfte, och slutligen
började det komma lif äfven i den äldsta. Ofverallt blef
Diesterweg den ledande och drifvande kraften. Här, lika-
som annanstädes, gick hans bemödande ut på att väcka
och sporra samt draga fram förmågorna hvar hälst de funnos.
Det lyckades honom ock. Inom några få år hade en hel
revolution försiggått inom hufvudstadens lärarevärld; den
ÄRA er
RR
SR TRES ERA FRAN Hl IRRA NR DAR sork Fa
ERNER ST RNA
|
|
: |
|
ä |
HH
i
|
|
i
|
” I
-
el
k
i
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
