Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. De preussiska skolregulativerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE PREUSSISKA SKOLREGULATIVERNA. 51
till det allra oundgängligaste; då detta vore nödtorftigt
inhämtat, skulle lärarekandidaterna öfvas i landtbruk, så
att de kunde odla skoljorden och lefva bland jordbruks-
arbetarna såsom deras vederlikar. Eller ock kunde man
skaffa sig lämpliga skolmästare genom att därtill taga
sådana personer, som genomgått rekrytskolan och sedan
under ett års tid förvärfvat sig någon boklig bildning vid
ett litet seminarium.
Yrkaoden i denna riktning framstäldes inom littera-
turen i synnerhet af teologiska och juridiska professorer
samt af åtskilliga seminarielärare. De upptogos inom landt-
dagen af hof- och junkerpartiet, ofta med hätska utfall
mot Diesterweg, samt rönte all uppmuntran af von Raumer.
Sålunda betecknade denne vid preussiska kammarens sam-
manträde den 21 april 1854 Diesterweg såsom "en per-
gonifikation af den mörka, fördärfliga anda, som en lång
tid hade härskat vid seminarierna". Kort därpå sattes
kronan på värket genom utfärdandet af de beryktade, ur
Stiehls salvelsefulla penna flutna skolregulativerna af den I,
2 och 3 oktober 1854. Den skolform, som i dessa upp-
stäldes såsom den normala, var den odelade enklassiga
byskolan, där en enda lärare samtidigt undervisade alla
barn, från de minsta till de största. Inom den borde all
kraft samlas på innanläsniog, skrifning och något räkning
samt på utanläsning af psalmer, böner, bibelspråk och
bibliska berättelser. Kunskap i historia, geografi och na-
turkunnighet borde däremot inhämtas uteslutande genom
läsande, afskrifvande och utfrågande af den antagna läse-
boken. Skicklighet att sköta dylika skolor betecknades
såsom det enda målet för lärarebildningen. Denna borde
börja vid mycket tidiga år i s.k. preparandanstalter, ledda
af därtill förordnade kyrkoherdar med biträde af deras
underlydande skolmästare, samt fortsättas vid statssemi-
narier, i hvilka undervisningen i alla ämnen utom religion
borde hållas begränsad ungefär inom det omfång, hvartill
den i byskolorna kunde meddelas. Religionsundervisningen
skulle kallas rätt och slätt /atekes-undervisning, och den
borde äfven göra skäl för detta namn. I fråga om moders-
målet vore läraren fullt färdig, då han förvärfvat skicklighet
att rätt handhafva abcboken och läseboken. Seminarieelever-
nas enskilda lektyr skulle på det sorgfälligaste öfvervakas;
från densamma skulle de s. k. klassiska författarna, Schiller
i
i
|
i
j
| I
1
11
11
TI
114
i
THE
14
HH
1
1
2 ID 4
Om fr I
TI
Fr
I 1 H
or
18
oi
- ,
TIER
| i
3 MH
13
- =
14
j 3
|
= rö
|
FT EF
F
i
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
