Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Pröfning af grunderna för Dödsstraffets bibehållande i den svenska strafflagstiftningen - Theorierna om Statens straffrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
76
De relativa straffrättstheorierna.
som försvararne af de absoluta straffrättstheorierna ofta
motsäga hvarandra’) eller ock inveckla sig under bevisförandet i
en cirkel, hvarur dödsstraffets rättmätighet visserligen skall utgå
från rättvisans idé, men såsom det synes med lika skäl från idén
om nödvändigheten att ega ett fullt tillräckligt kraftigt medel
att afskräcka brottsligt sinnade från begåendet af grofva brott.
Anhängarne af åtskilliga af de så kallade relativa
straffrättstheorierna, enligt hvilka allt straff är ett medel for
ernåendet af något visst, för Staten nyttigt, ändamål, hafva
likaledes, ehuru på andra grunder, uppträdt såsom kämpar för
dödsstraffet. Enligt Feuerbach), afskräekningstheori ’2),
hvilken yrkar att hotet i strafflagen, om ett ondt for hvar och
en som öfverträder lagen, skall vara så strängt att det afhåller
ifrån retelse till brott; enligt præventionstheorien, hvars
lära är att i allmänhet genom straff skall motverkas all
benägenhet till brott eller att lagstiftaren skall söka så inrätta
straffmedlen, att förbrytare icke blifva vidare skadliga för samhället3);
enligt nöd värustheorien, hvilken uppfattar allt straff såsom
ett nödvärn från Statens sida for rättsordningens
upprätthållande, — enligt alla dessa theorier försvaras dödsstraffet
for den nytta det samma anses medföra såsom medel i
Statens händer att afskräcka från brott, förekomma brott eller
värna samhället emot brott4). Men vid en närmare pröfning
kunna många giltiga invändningar häremot framställas. Det
kan icke vara förnuftigt att blott såsom ett medel för att
afskräcka andra från brott betrakta aflifvandet af en menniska,
hvilken eger ett förnuftigt ändamål i sig sjelf, icke förnuftigt
att beröfva henne lifvet allena for att försäkra sig emot nya
1) Christiansen: über Qvalitet und Qvantitet der Strafe. Kiel. 1866.
p. 8—20.
2) Feuerbach : Lehrliuch d. peinlichen Bechts. § 16. — Feuerbach,
som lefde länge nog för att finna, att denna hans theori, hvarpå den
Bayerska Strafflagen af år 1813 var grundad, vid samma strafflags
tillämpande kom att visa sig mycket otillfredsställande, blef, efter hvad
Mit-termaier meddelat, vid slutet af sin lefnad en varm anhängare af idéen
om dödsstraffets upphäfvande.
3) Hepp : p. a. st. II. s. 481 o. f.
4) Vidal: p. a st. p. 253. anmärker »Les doctrines de Vmtimidation, de
Vavertissement, de la pretention, de la correction. de Vamendement
constitu-ent les variantes du mëme principe fondamental: la défense de la société.v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
