Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Om Dödsstraffets nödvändighet för att stäfja grofva brott mot Staten. Om Dödsstraffets nödvändighet för att motverka föröfvandet af mord - Fyra läkare afrättade för giftmord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fyra läkare afrättade för giftmord.
191
ofta förekomma sinnesrubbningar; ja, efter begångna mord eller
drap, har icke sällan blifvit ådagalagdt, att gerningsmannen
handlat under inflytelsen af någon monomani eller fix idé1).
Ar 1865 lästes i alla tidningar berättelsen om ett
ohyggligt giftmord, föröfvadt af en fransk läkare, La Pommerais,
hvilken genom små doser forgift afdagatagit en nära anhörig.
La Pommerais guillotinerades; men berättelsen härom afskräckte
ej en engelsk läkare d:r Pritchard, att ett år derefter förfara
lika nedrigt och hjertlöst, eller att genom små qvantiteter gift
undanrödja sin hustru och sin svärmoder på ett sätt, som skulle
bibringa allmänheten föreställningen, att giftets verkan varit
följden af en dödande sjukdom. Pritchard kände nog både
La Pommerais’ öde och huruledes eu doktor Palmer, för
likartadt giftmord, icke måuga är förut blifvit hängd, äfvensom
att den engelska lagen straffar mord med döden. Fruktan för
straffet kunde dock ej hindra honom att fullfölja sina
ohyggliga planer emedan han, likasom hans föregångare La
Pommerais och Palmer, hade föreställt sig, att ban så ytterst noga
beräknat alla eventualiteter att icke något spår för misstankar
om mord skulle kunna fålla efter honom. Ar 1882 hängdes
ytterligare den engelske läkaren Lamsoit2) for giftmord å sin
svåger, i afsigt att komma i besittning af dennes förmögenhet.
Alla dessa af 4 läkare föröfvade giftmord bevisa huru föga
dödsstraffet, som på den ene efter den andre af dem blifvit
verkstäldt, förmått afskräcka frän dylika brott.
1) Mordmanien, eller en blind drift att utgjuta blod, utan något
bestämdt motiv, återkommande stundom efter längre eller kortare
mellantider, mellan hvilka förnuftets bruk är alldeles obehindradt, har i senare
tider varit föremål för noggranna iakttagelser, hvilka lemnat ganska
anmärkningsvärda resultat. Se härom EäQülBOL: Note sur la
Mono-manie-homicide. Paris. 1827. hvilken anför många exempel pà mordmani.
— Fkiedreich : Systematisches Handbuch der gerichtlichen PsycMogie.
Leipzig: 1835. p. 566. o. f. — Wistrand : Handbok i Rättsmedicinen. Stockholm. „
1852. p. 366. o. f. — Mittkrmaier: Iller die Nothwendigkeit für
Ziveck-mässige Einrichtungen zu sorgen, durch welche der Wnhrheit entsprecliende,
genügrvde Gutachten der Sachverständigen im Straf verfåhrén gesichert werden.
Nurnberg. 1863. p. 130. o. f. — Despisb: II. p. 284. o. f. — Aubby: La
conta/jion du meurtre. Paris. 1888. p. 142.
2) Lamson var morfinist i hög grad, ansågs af många hafva varit
otillräknelig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
