Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Dödsstraffet kan drabba en oskyldig person och en upprättelse blir icke möjlig - Juridiska misstag, oskyldigt dömde, justitsmord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lagstiftaren bör ej använda ett irreparabelt straff. 225
lottade äu Sverige, sir det då icke möjligt, att justits-mord
skulle kunna ytterligare inträffa äfven i vårt fosterland? Och,
när en möjlighet förefinnes, att en oskyldig kan komma
att afrättas, synes det föga välbetänkt att bibehålla en
straff-art, hvarmed denna möjlighet är förknippad, blott for att, då
eller da, genom en afrättning söka afskräcka från brott?
Från den filosofiska forskningens ståndpunkt i vårt land,
ställer sig dock hela denna sak mycket enkelt. »Sannt är det
visserligen», heter det, »att dödsstraffet kan drabba en oskyldig
och att, om detta verkligen inträffar, upprättelse är omöjlig;
men så beklaglig en dylik händelse än ma vara, sä utgör den
dock icke något skäl att afskaffa dödsstraffet for den, som
gjort sig skyldig till ett brott, hvilket i och för sig bör
beläggas med lifvets förlust» (mord eller statsbrott?)1). .la, det
hänger just derpå huruvida den anklagade verkligen är
skyldig. Erfarenheten har upprepade gånger visat att
misstag både om personeu och ont den åtalade missgerningens
rätta beskaffenhet egt rum, i förra fallet med den påföljd,
att fullkomligt oskyldige blifvit dömde till döden och i lagens
namn afrättade. Vi vidhålla att, till följd af det ofullkomliga,
som vidlåder rättegångsproceduren, skola sådana misstag äfven
i en framtid kunna inträffa. Det är derföre vi fortfarande
påyrka, att lagstiftaren icke bör använda ett irreparabelt straff,
då man i straffarbete for lifstiden eger ett straffmedel, som gör
brottslingen oskadlig for samhället, som möjliggör en, om ock
ofullständig, upprättelse for oförskyldt lidande, derest den dömdes
oskuld framdeles skulle uppdagas. Det är, synes oss, alls icke
nog att blott beklaga den legala olyckshändelsen (»legal
accident») att en oskyldig mistat lifvet, likasom hela saken vore
en bagatell. De misstag, hvartill vetenskapen stundom gör sig
skyldig, blifva snart korrigerade; uien så är icke förhållandet
på den praktiska juridikens område. Lagstiftaren bör söka
förebygga ödesdigra misstag, omöjliga att någonsin rätta eller
godtgöra, misstag, som i högsta grad kränka rättvisan.
Om det i närvarande tid lyckligtvis ganska sällan inträffat
att en fullkomligt oskyldig menniska, till följd af misstag om
1) Nyblæus: p. a st. s. 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
