Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Dödsstraffs verkställande utesluter möjligheten för brottslingen att genom ett förbättradt lefverne kunna försona sig med samhället - Dödsdömde ofta mindre förhärdade brottslingar än andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230 Att förneka dödsdömde tillfälle att bättra sig ej rättvist.
ock fängelsestraff. Att medgifva de senare möjligheten
att bättra och rätta sig, men förneka tillfälle dertill
iit de förre, synes vara hvarken förnuftsenligt eller
med rättvisa öfverensstämmande. — Dödsstraffet
medgifver icke förbättring, ty det tillintetgör på samma gång såväl
de goda uppsåten som de onda böjelserna».
I skarpaste motsats till denna af Konung Oscar I uttalade
uppfattning yttrar sig den filosofiska forskningen i vårt land.
»Huru önskvärd den moraliska förbättringen än må vara
for Staten», säger professor Nybloms, »så ligger det dock
belt och hållet utom gränserna af hans förmåga att
åstadkomma en sàdau. Han kan nämligen ej gripa in i
sjelfva frihetens källa och verka en den inre sinnesförfattningens
återgång till öfverensstämmelse med sedlighetens idé; denna
återgång, om den eljest skall förtjena namnet af sedlig, måste vara
ett den egna frihetens verk’). Och dessutom, hvad medel egde
väl Staten att utröna verkligheten och framstegen af den
åsyftade moraliska förbättringen eller att afgöra, om de
bevekelsegrunder, som afhölle den brottslige från vidare förbrytelser,
vore fruktan, klokhet o. s. v. eller verkligt sedliga motiv? Statens
uppgift kan följaktligen ej gå utöfver den politiska (juridiska,
negativa) förbättringen — att göra den brottslige oskadlig
för samhället och dess medlemmar»2).
På hvilken sida ligga nu de bästa skälen? Konung Oscar
I har med stöd af den erfarenhet, som domare och
fångvårds-tjenstemän lemnat, uttalat den åsigt, att »de enligt lagen till
dödsstraff förfallne ofta visa sig mindre förhärdade eller
1) Obestridligt är dock att mycket kan göras till den moraliska
förbättringen af t. ex. unga brottslingar, hvilka till följd af vanvårdad
uppfostran och föräldrars dåliga exempel blifvit förda in på brottets väg.
Erfarenheten från t. ex. »les colonies asricoles pénitentiaires» i Frankrike,
Dles écoles de reforme» i Belgien och de engelska Dreformatories» visar
dock att ända till 90 %> af der för brott i allmänhet intagna ynglingar
kunna återföras till laglydiga menniskor. Vid åkerbrukskolonien Hall
nära Södertelge, den enda anstalt af dylik art, som Sverige eger och
Staten understödjer, har ett lika gynnsamt resultat vunnits. Detta synes
böra mana till upprättandet af flera dylika förbättringsanstalter, emedan
en enda sådan, för högst 300 ynglingar, är alldeles otillräcklig för hela
Sverige.
2) Nyblæub: p. a. st. s. 21—22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
