Note: This work was first published in 1978, less than 70 years ago. Dénis Lindbohm died in 2005, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
materielen i skeppen. Sedan startade skeppen och lämnade planeten. De stan-
nade inte förrän de nått sina ursprungliga positioner i rymden utanför sjunde
planeten. Och först då upphävdes den förtrollning de alla hade befunnit sig i.
De berättade alla samma sak: Det hade inte känts som något tvång.De hade
snarare känt det som om de handlat av fri vilja och gjort det enda rätta. Inga
order hade behövts, varenda man hade visst vad han skulle göra. De hade hört
anropen från ’ ’Trygve Lie" och de oroliga, upprörda frågorna. Ah, visst hade
de hört. Men de hade inte svarat, eftersom de "inte känt för det". Det hade
förefallit så löjligt att svara på frågor, vars svar synts så självklara. De hade alla
haft en skön känsla av att äntligen vara klarvakna, vuxna och omdömesgilla.
När skeppen uppnått de ursprungliga koordinaterna utanför systemet hade
den goda känslan av frid och fullkomnan lämnat männen. Det hade känts för-
färligt. Åtskilliga hade, enkelt och simpelt, supit sig fulla i god gammal jor-
destil: När livet känns för dystert, ta ett järn. Inte blir livet bättre, tvärtom,
men det känns lättare att leva.
Huat sände en ursäkt till Arvid, vilken förde den vidare. Men den lilla
chaanjel, som tog emot ursäkten, log. Tydligare än vanligt. Det var inget stort,
tandfyllt flin. Det var knappt synligt, bara en liten rörelse som passerade de
halvmänskliga dragen. Men det var tydligare än vanligt.
— Säg till dem, sa chaanjelen, att de inte behöver bry sig om sådana for-
maliteter som ursäkter. Det är helt meningslöst, helst som de inte har hjärtat
med och ännu mer eftersom de tänker fortsätta att leka sina barnsliga lekar.
Nästa lilla fint följde snart. Man sände ner en sond att landa på den sjunde
planeten. Det var en kall och ogästvänlig värld, där medeltemperaturen låg
under 200 minusgrader Celcius och atmosfären utgjordes av väte, metan,
helium och spår av ammoniak. Sonden landade på den frostiga ytan.Nästan tio
timmar senare landade ännu en sond och tio timmar senare en tredje. Den
tredje hann nätt och jämt landa förrän gravidynerna i alla tre sonderna starta-
de. De lyfte och återvände till sina utgångslägen i rymden. Det var en tyst,
men förkrossande tydlig demonstration av makt.
Huat underrättade Arvid om incidenten och bad honom överlämna en ur-
säkt till chaanjel, samt förklara att Jorden bara velat skaffa sig en rent veten-
skaplig information om sjunde planten. Arvid svarade rätt snävt att chaanjel
mycket väl visste att den ursäkten var grovt lögnaktig och att Jorden fin tade.
— Fintade? sa Huat med lätt höjda ögonbryn. Bäste herr Gunnarsson, det-
ta är en seriös vetenskaplig expedition. Ur er synvinkel är det måhända moti-
59
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
