erkänna, att jag har handlat så ovisligt, att jag varken äger öl eller mjöd att värma åt honom.» I denna stund av högsta fara för den unga borgfrun kunde hennes himmelska vän, Sankta Lucia, som torde ha besinnat, att hennes skyddsling endast hade felat av alltför stor barmhärtighet, inte längre motstå sin lust att bispringa henne. Den heligas jordiska kropp, som i hundratal av år hade vilat i den trånga gravkammaren i Syrakusas katakomber, uppfylldes med ens av en levande anda, återtog sin skönhet och sina lemmars bruk, iklädde sig en dräkt vävd av stjärnljus och begav sig åter ut i den värld, där hon fordom hade lidit och älskat. Och endast få ögonblick därefter såg den häpne väktaren i porttornet på Börtsholm, att ett nattens under, en eldkula, dök upp längst i söder. Den genomskar rymden snabbare, än att ögat kunde följa dess färd, kom rätt mot Börtsholm, for förbi väktaren på så nära håll, att den nästan vidrörde honom, och var försvunnen. Men på detta klot av eld, så tyckte åtminstone väktaren, färdades en ung jungfru på det sätt, att hon stödde sig mot det med tåspetsen, under det hon höll armarna högt upplyfta och liksom lekande och dansande begagnade sig av den glödande farkosten. Nära nog i samma stund såg den i ångest och bävan vaknande fru Lucia ett skimmer tränga igenom en springa i dörren till sovkammaren. Och då dörren strax därpå uppläts, trädde till hennes undran och glädje en skön jungfru, iförd kläder så vita som stjärnljus, in i rummet. Hennes långa, svarta hår var tillbundet med en växtslinga, men på denna slinga sutto inte vanliga blad och blommor, utan små blinkande stjärnor. Dessa stjärnor upplyste hela kammaren, och dock tyckte fru Lucia, att de voro för intet att räkna mot den ljuva främlingens ögon, som inte bara voro av den klaraste glans, utan också utstrålade himmelsk kärlek och barmhärtighet. I sin hand bar den främmande jungfrun en stor kopparkanna, ur vilken trängde en mild doft av ädel druvsaft, och med denna svävade hon genom kammaren fram till herr Eskil, hällde upp av vinet i en mindre skål och bjöd honom dricka.