Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands växtvärld av Conrad Fristedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 CONRAD FRISTEDT
hava blivit funna i fullkomligt vilt tillstånd vid Granbäckstorp
och Granbäck i Gräsmarks socken. Åtminstone ett av dessa
finnes ännu kvar i oskadat skick, och Värmlands
naturskyddsförening har ingått med begäran om lagligt skydd för detsamma.
Bland vilt växande fruktträd och bärbuskar äro att omnämna
vildapeln (Pyrus malus), krusbär (Ribes grossularia) samt röda
och svarta vinbär (Ribes rubrum och nigrum). Enstaka exemplar
av vildapeln påträffas litet varstädes i mellersta och södra
Värmland, likaså röda vinbär, som i synnerhet utbrett sig utefter
Klarälven och Fryken. Vilt växande svarta vinbär uppgivas från öar
utanför Kristinehamn, utefter Varnan samt på Barsjöhöjden i
Väse. Att såväl krusbär som vinbär av båda slagen allmänt
förekomma såsom förvildade, behöva vi väl knappast påpeka.
Vad örtvegetationen i Värmland beträffar, så är den på det
hela taget föga omväxlande. Detta är ju också att vänta i en
provins, som till stor del är uppfylld av barrskog, i vilken ju
undervegetationen alltid är mer eller mindre enahanda. En annan
härtill bidragande omständighet är jordens fattigdom på
kalkförekomster. Sådana hava vi nämligen i Värmland endast i
gruvområdena kring Persberg, Långban och Nordmark (dolomit) samt
på ett par ställen i Grums. En ersättning för denna
kalkfattigdom har Värmland i de hyperitförekomster, som fläckvis utbreda
sig från norska gränsen i Södra Finnskoga i sydostlig riktning
över Mölnbacka ned mot Ölme. På grund av hyperitens
rikedom på kalkhaltig labrador, som genom vittring kommer jorden
til godo, äro sluttningarna av de höjder, denna bergart bildar,
utmärkta av en yppig vegetation, som till och med kan tävla med
sydligare provinsers.
Sådana hyperitberg, dit botanisten med förkärlek begiver
sig, äro Vakerudsberget och Råglandaberget i Nyed, Thorsberget
i Övre Ullerud, Getkärnsklätten i Sunne och Ränneberget i
i Östmark. Där skall han finna en behaglig omväxling i den
mörka barrskogens enahanda örtvegetation.
På de blomsterhöljda backsluttningarna och ängarna där
nedanför skall han göra fynd, som väl ersätta mödan för en
vandring i dessa bygder, där skall han finna sådana intressanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0050.html