Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands djurvärld av Conrad Fristedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 CONRAD FRISTEDT
coeruleus), kärrmesen (P. palustris), nötväckan (Sitta europæa)
och bastardnäktergalen (Hypolais icterina).
Äkta barrskogsfåglar äro tallbiten (Pinicola enucleator) samt
den större och den mindre korsnäbben (Loxia pityopsittacus och
curvirostra).
Vid samma tid som snöskator (Turdus pilaris) och
sidensvansar (Ampelis garrulus) företaga sina plundringståg mot våra
rönnbärs- och oxelträd, infinna sig också, ehuru mindre
regelbundet och i mindre flockar, tallbiten och korsnäbbarna. Är det,
vad man plägar säga, ett gott granfröår och man har litet tur,
kanske man under en skogsvandring t. o. m. helt nära staden kan
få höra ett livligt kvittrande högt uppe i grantopparna. Oroligt
flyger en flock fåglar från topp till topp, och lätt nog se vi på
deras storlek, färg och framför allt åtbörder, att det är
korsnäbbar, som äro ute på furagering. Deras bjärta färger, rött och
grönt, den avrundade kroppsformen, det skarpt böjda näbbet och
deras sätt att klättra med tillhjälp av både näbb och klor, lika
ofta hängande under en gren som sittande på densamma, giva
dem onekligen en stor likhet med tropikernas fågelakrobater
papegojorna.
Av Sveriges kråkfåglar saknas ingen i Värmland. Till och
med råkan (Corvus frugilegus), som ju egentligen tillhör södra
Sverige, träffas ofta om höstarna i rätt stora skaror och har även
dröjt kvar över en och annan vinter. Så var hon synnerligen
allmän i södra Värmland vintern 1875—76, då hon i god sämja
sällskapade med kråkorna. Lavskrikan (Garrulus infaustus), som
förekommer här och där i norra delen av provinsen, har en gång
funnits häckande i närheten av Karlstad. Nötkråkan (Nucifraga
caryocatactes) hör också till de kråkfåglar, som mera sällan
påträffas hos oss. Hon har funnits häckande på ett par ställen,
och man kan säga, att gränsen för hennes utbredning mot norr
går genom Värmland.
Tack vare rikedomen på vidsträckta skogar och
svårtillgängliga bergstrakter äro rovfåglarna talrikt representerade. En, som
dock tyckes alldeles försvunnit från provinsen, är gladan (Milvus
regalis), vars nordgräns sammanfaller med ekens. Doktor Tenow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0058.html