y2 HJ. SJÖGREN kade i antiklinaler och skålar, skulle den äldsta länken i Värmlands urformation utgöras av järngneis, uppträdande dels kring Töcksmark på gränsen mot Norge, dels i ett mindre parti väster om Karlstad. Västra Värmlands järngneis övergår mot söder till grov, röd gneis och gneisgranit och fortsätter i denna utbildning mellan Västra Silen och Lelången och vidare inåt Dal till trakten av Baldersnäs. Hit höra de grova graniter och gneiser, som bilda huvudmassan av Kroppefjäll. Den nästa länken i lagerserien utgör Värmlands bandade gneis (med underordnade lager av järngneis), intagande större delen av området mellan norska gränsen och Arvika. Denna bergart sträcker sig därifrån i två bälten mot ; söder, det ena till Dal ; över Silensjöarna, det : — andra över Värmlandsnäs och Kållandsö till Västergötland. Bergarten är grå, ofta hornblende- och epidotförande och i allmänhet utpräglat skiffrig. Den blir mot söder mera granitisk, såsom väster om Östra Silen, och representeras i Dalsland av den medelgrova, gröngrå urgranit, som fått benämningen »järbogneis». Ovanpå den bandade gneisen följer, enligt Törnebonm, såväl i trakten av Glafsfjorden som kring Frykensjöarna, det egentliga värmländska järngneisområdet, som intager provinsens norra och Fig. 10. A. E. Törnebonnum.