Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands geologi och geografi av Hj. Sjögren
- Värmlands geologiska byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 HJ. SJÖGREN
granitområdena, som förete fullt granitiska strukturer i det inre,
med mer och mer framträdande skiffrighet mot periferien, och
vilka betraktades som massformiga relikter av graniter inom de
av regionalmetamorfosen träffade områdena. Sådana granitiska
relikter förekomma särskilt i övergångsområdena mellan gneis-
och granitregionerna, t. ex. i gränszonen mellan den värmländska
järngneisen och östra Värmlands granitdistrikt. Eller också övergå
graniterna i strykningsriktningen till skiffriga gneisbergarter, såsom
i västra Värmland.
Tillämpningen på Värmlands urberg av detta betraktelsesätt
skulle således föra därhän, att östra Värmland, begränsat av
Klarälvsdalen och dess fortsättning åt SO, skulle representera ett
jämförelsevis mindre omvandlat urberg, mellersta och norra
Värmlands järngneisområde samt västra Värmlands grå gneiser åter
ett så gott som fullständigt omkristalliserat, genom regional
metamorfos omvandlat område, inom vilket det granitiska distriktet
väster om Byälven skulle kvarstå som en relikt, där
metamorfosen skulle verkat jämförelsevis obetydligt.
Anhängare av läran om regionalmetamorfosen vilja i
gneisområdena igenkänna de starkt omvandlade produkterna av samma
urberg, som sammansätter de granitiska terrängerna. Det har
framhållits, att de två typer av gneisgraniter på Dal, vilka i
strykningsriktningen sammanhänga med västra Värmlands gneiser,
utgöra övergångsformer till verkliga graniter. De röda gneiserna
sammanhänga genom ögongneiser av Kroppefjällsgneisernas typ
med graniter av en sammansättning liknande Filipstads-, Örebro-
och Fellingsbrograniterna. Järbogneisen i Dalsland skulle åter
vara ett metamorft derivat av basiska graniter och i
strykningsriktningen övergå i västra Värmlands grå gneiser, som således
skulle motsvara starkt metamorfoserade basiska graniter [21].
Läran om regionalmetamorfosen synes emellertid hava drivits
till ohållbara överdrifter, då den tillämpats på urbergets gneiser.
Sådana gneisformationer som mellersta och norra Värmlands
järngneiser eller västra Värmlands bandade grå gneiser kunna
näppeligen hava uppkommit genom regional omvandling av graniter.
En sådan omvandling, även om den skulle kunna förklara gnei-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0080.html