- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del I /
79

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands geologi och geografi av Hj. Sjögren - Bergarternas utbredning - B. Norra och mellersta Värmlands järngneisområde - C. Östra Värmlands granit och granulitområde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRMLANDS GEOLOGI OCH GEOGRAaFI 79 gneisen. I västra delen av Östmarks socken uppträda likaledes granulitiska och glimmerskifferartade facies av gneisen, bland vilka särskilt den av IGelström upptäckta bituminösa bergarten i Nullaberget är anmärkningsvärd. Bundna vid järngneiszonen, uppträda talrika hyperitintrusioner, oftast orienterade konkordant med järngneisens skiffring, men understundom även med övertvärade kontakter. Där järngneisens parallellstruktur är mera flack, uppträder hyperiten skål- eller platåformigt, t. ex. i Juberget vid riksgränsen i Södra Finnskoga socken; vanligen förekommer den som injektionsstockar och massiv, med längdutsträckningen överensstämmande med gneisens parallellstruktur. Törnebohm ville betrakta hyperiterna som bäddar, ehuru han beskrev den endogena kontaktinverkan, som ådagalägger hyperitens intrusiva natur och visar sig i bildningen av amfibol och oligoklas på bekostnad av pyroxen, olivin och labrador. Denna kontaktmetamorfos, som i större eller mindre utsträckning kan iakttagas vid flertalet av hyperitens kontakter mot järngneis, synes förutsätta en assimilation av gneisens beståndsdelar i hyperitmagman. C. Östra Värmlands granit och granulitområde. Gränslinjen längs norra delen av Klarälvsdalen över Rådasjön till trakten av Kristinehamn skiljer det väster därom belägna järngneisområdet från det öster därom liggande, huvudsakligen av granitiska bergarter sammansatta område, varvid urgranit är härskande i norr, d. v. s. öster om Klarälven till Rådasjön, Filipstadsgraniten däremot i söder, d. v. s. inom Filipstads och Karlskoga bergslager. Törnebohm uppställde skillnaden mellan urgranit och Filipstadsgranit, men uttalade tillika, att någon skarp gräns ej bestod, utan att Filipstadsgraniten delvis vore samtidig med de yngre urgraniterna. I typisk utbildning är Filipstadsgraniten utmärkt genom sina 2—4 cm. stora, ellipsoidiska mikroklinögon, omgivna av ett skal av oligoklas. Graniten företer ofta en utpräglad parallellstruktur, som säkerligen är att betrakta som en primär fluktuationsstruktur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0085.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free