Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands geologi och geografi av Hj. Sjögren
- Malmer och tekniskt viktiga mineral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 HJ. SJÖGREN
uppmärksamhet. Det kallades Berzeliit och var till en början så
sällsynt, att Riksmuseet endast med svårighet kunde från utlandet
förvärva ett obetydligt stycke av det svenska, efter Berzelius
benämnda mineralet. I mitten av 1870-talet började det dock
förekomma i riklig mängd i gruvan, nu åtföljt av ett antal för
vetenskapen nya arseniater och andra mineral av överraskande
kemisk sammansättning. Sedan Igelström vid Långban 1864 och
1865 funnit de nya mineralen pyrochroit och pyraurit, har denna
märkliga fyndort nästan varje år lämnat vetenskapen nya
mineralfynd, ofta vackert kristalliserade och av en i kemiskt hänseende
intressant sammansättning. De mineraloger, som förutom
Igelström beskrivit mineralen från dessa fyndorter, äro A. E.
Nordenskiöld, Chr. Blomstrand, Anton Sjögren, Gustaf Flink, Axel
Hamberg m. fil.
Köppar-, bly- och silverfyndigheter äro visserligen ej okända
inom Värmland, men ingen av dem har bearbetats någon längre
tid eller spelat någon roll i provinsens bergshantering. I
geologiskt avseende förekomma bly- och silverfyndigheterna
företrädesvis bundna vid kalk- och dolomitfälten, kopparfyndigheterna
däremot som impregnationer i skiffrar eller som körtlar i
förbindelse med kvartsutskiljningar.
Lahälls eller Hyttsjö silvergruvor vid norra ändan av
Hyttsjön, NV om Långban, hava tillgodogjort en i kalksten liggande,
silverhaltig blyglans av obetydlig utsträckning. Förekomsterna
av blyglans och zinkblende i Getberget norr om Långban utgöra
ådror och små gångar i dolomit. Borns silvergruvor (eller
Gruvåsen) äro likaledes brutna på silverhaltig blyglans i kalksten,
uppblandad med koppar- och svavelkis, zinkblende, arsenikkis,
molybdenglans o. s. v.
I Hornkullens silvergruvor, NV om Nykroppa, har den
silverhaltiga blyglansen jämte zinkblende och andra svavelmetaller
förekommit på sprickor och ådror i en mörk hälleflinta.
Samtliga nu omnämnda fyndigheter av järn, mangan, silver
och koppar äro belägna inom Filipstads bergslag. Såsom redan
framhållits, är detta också den enda verkligt malmförande delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0092.html