88 HJ. SJÖGREN Karlanda socknar och antagligen fortsätter in i Norge. Det kan ifrågasättas, huruvida icke Kongsbergsgångarna tillhöra samma system. Av andra tekniskt viktiga mineral och bergarter än malmer må erinras om Glava takskiffer, ett för sina utmärkta egenskaper värderat taktäckningsmaterial. Glavaskiffern tillhör den av granuliter och glimmerskiffer sammansatta zon, som i det föregående omtalats såsom den understa leden i den skålformiga bildning, vilken fylles av granitiska och dioritiska bergarter väster om Byälven och Glafsfjorden. Takskifferbrotten äro öppnade mellan Glafsfjorden och Stora Gla på en kvartsig glimmerskiffer med plana, av vit muskovit beklädda klyvningsytor. Den tunnkluvna, användbara skiffern har endast obetydlig mäktighet, omkring o,5 m., men däremot en betydlig utsträckning i fält, så att ett stort antal brott äro öppnade utefter en sträcka av flera km. Även på östra sidan Glafsfjorden återfinner man samma skifferlager i Stavnäs och Värmskogs socknar. Den öster om södra ändan av Långban i Färnebo socken tidigare brutna takskiffern är av helt annat slag än Glavaskiffern och utgöres av en grå, tämligen grov lerskiffer av samma beskaffenhet som den bekanta Grythytteskiffern. Den glimmerskifferartade granuliten väster om Konradsfors i Östmarks socken innehåller en zon, som tillgodogjorts till brynstenar. Bergarten, som är starkt förklyftad, utgöres av en kvartsrik glimmerskiffer av mycket finkornig struktur. Kalksten för lantbrukets och järnsmältningens behov förekommer så gott som uteslutande inom östra Värmland, där den i likhet med malmerna är bunden vid granulitområdena. Sålunda uppträda både vid Persbergs, Långbans och Nordmarkens gruvfält betydliga kalkstens- och dolomitstockar; kalkstenen visar sig i allmänhet grovkristallinisk, dolomiten däremot finkornig. De värmländska gneisområdena äro så gott som fullständigt i avsaknad av kalksten, i det att sådan endast blivit anträffad på några få ställen, nämligen vid Malsjö och Gullsjö och väster om sjön Lången, alla ställen i Grums socken. Kalkstenen uppträder här i den grå epidotgneisen.