152 ERNST NYGREN sterlund i Kristinehamn.2* Dessa fyndomständigheter likna på visst sätt dem, som äro konstaterade för Norges äldre runstenar, vilka stundom funnits resta på krönet av en gravhög eller ock liggande inne i själva graven. Intetdera av dessa alternativ synes dock föreligga här. Stenen torde visserligen varit rest, men ej i högens mitt, utan i dess sydöstra kant tillsammans med en annan dylik av ungefär lika dimensioner, vilken senare redan då tyvärr var förstörd, liksom de stora rullstensblock, som förut i en krets omslutit kullen. Några stenkast längre i norr hade en liknande stensättning stått, men även den hade raserats för byggnadsarbete. Utan tvivel äro dessa stensättningar identiska med de domaresäten eller »upreste Stenar i rundel, 8 i norr och 9 i söder på Gärdet», vilka Fernow omtalar sid. 50 (33) och 145 (86), och man måste instämma med Alsterlund, att här tvivelsutan förelegat »en ganska storartad minnesvård», som haft »en, med hänseende till de omgifvande vidsträckta åkerfälten, behärskande och skön belägenhet». Att fastställa fornlämningens arkeologiska karaktär, huruvida den varit en gravhög eller tingsplats eller möjligen bådadera, låter sig nu tyvärr ej göra. Man kan endast beklaga, att en vetenskaplig utgrävning icke vidtogs genast vid runstenens upptäckt, såsom då från flera håll påyrkades. Viktiga bidrag hade därvid kanske vunnits till lösningen av den ännu i mycket outredda frågan om de äldre runristningarnas förhållande till de förut gängse bautastenarna, måhända också till de s. k. domarringarna. Genom odling är numera den forna kullen alldeles utjämnad, men stenen kvarstår ännu på sin gamla plats på gärdet, omgiven av ett i senare tid hopkastat röse, som fig. 50 utvisar. En bautasten har tydligen den närstående, förstörda stenhal-. len varit, och man uppgiver, att den ej varit försedd med runor. Järsbergsstenens utseende liknar också mycket en bautastens, från vilken den egentligen endast skiljes genom den därå anbragta 1 Härom kan läsas i H. Lagergren, Kristinehamn fordomtima, sid. 14 f. (Krhmn 1907). Om fyndet meddelas f. ö. de bästa upplysningarna i ovannämnde Alsterlunds brev till B. E. Hildebrand (i Vitterh. Akad:ns arkiv), vilka också åtföljts av teckningar över platsen.