VÄRMLANDS FORNMINNEN 1 un O. minnesskriften; som synes, är den tyvärr skadad i övre ändan. Materialet är röd granit, och runorna äro anbragta i rader längs bredsidan. I båda dessa hänseenden överensstämmer den med den s. k. Tunestenen i Norge, vilken dock anses vara äldre. Den nyaste tolkaren av ristningen, docenten Erik Noreen i Uppsala, O. von Friesen foto 1902. Fig- 50. Järsberg, Varnums s:n. anser den på grunder, varpå icke här kan ingås, börja med femte runan i övre raden och läser den på följande sätt: ek erilaR ubaR ha)ite. harabanaR runoR waritu, vilket kan uttydas: »Jag herulern kallas den vrede. (Jag) Hrafn ristar runorna».* 1 Tolkningen är framlagd i Språkvetenskapliga sällskapets i Uppsala Förhandlingar 1916—1918. Jfe för äldre läsningar von Friesen, Runorna i Sverige, sid. 7 (Upps. 1915),