Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS HISTORIA 185
nealogiskt kväde, författat i slutet av 800-talet av Tjodolv från
Hvin, vilken sedermera blev hovskald hos Harald Hårfager, till
ära för en frände till Harald, Vestfoldskonungen Ragnvald, i vars
tjänst Tjodolv då var. I denna dikt låter skalden den norske
fursten härstamma från Olov av den frejdade Ynglingaätten i
Uppsala och leder på detta sätt hans anor till denna Nordens mest
ansecdda konungaätt och härigenom också till gudarna. Av de
strofer, som handlat om Olov, finnes dock endast en bevarad,
vilken blivit föremål för skiftande tolkningar redan av det skäl,
att den enligt flera forskares mening blivit fördärvad genom
felaktig avskrivning.
Emellertia hava de nu förlorade stroferna ur Ynglingatal
använts som källa för senare historiska arbeten, dels ett
förkommet sådant, som dock av en norsk munk omarbetats till en
bevarad latinsk krönika, »Historia Norvegiæ», från omkring 1180,
dels den isländske historieskrivaren Snorre Sturlasons berömda
arbete om de norska konungarna. Den förra är mycket
kortfattad, men dess uppgifter hava stort intresse, såsom längre fram
skall påpekas. Den berättar, att »Olov, med tillnamnet
trätälja,’ vid hög ålder avled i Sverige (’in Swethia’) efter att
hava regerat länge och fredligt. Hans son Halvdan, med
tillnamnet Vitben, vilken kom från Sverige, valde norrmännen
i Oplandene (’in Montanis’) till konung».
Snorre är mycket vidlyftigare. Från hans framställning
härrör våra dagars folkliga uppfattning om Olov Trätälja som
Värmlands förste odlare, och redan av detta skäl samt för att göra
diskussionen om problemet tydligare anföres hans berättelse i
obetydligt sammandragen översättning.
»När Olov, som blivit uppfostrad i Västergötland, sporde sin
faders, Ingjald Illrådas död, bröt han upp med dem, som ville
följa honom, ty Sveaallmogen samlades enhälligt för att vräka
Ingjalds ätt och alla hans vänner. Olov for först upp i Närke,
men då svearna sporde härom, kunde han icke vara där längre,
1 Handskriften har formen »tetelgia». Trätälja betyder »trävxa», men om detta skall
fattas bokstavligt eller som ett okvädinsord eller som namn på en »trädfällare», är
ovisst (Noreen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0193.html