Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188 SIXTEN SAMUELSSON
värmländsk, och att Olov Trätälja är en värmländsk »sagofigur»,
som Tjodolv satt in för att få sammanhanget att gå bättre ihop.
Andra forskare hava, med stöd av Saxo och andra källor,
framkastat som en förmodan, att Olov Trätälja varit en
uppsalakonung, som förväxlats eller av Tjodolv avsiktligt identifierats med
en värmländsk småkonung Olov, möjligen av götisk härstamning,
vilken i så fall levat före den svenska riksenhetens upprättande.
Att komma till klarhet om vilken av de refererade åsikterna
som är den sannolikaste, torde vara omöjligt, men problemet har
i varje fall sitt intresse för och sin plats i en värmlandshistoria.
Fältet blir alltid fritt för hypoteser, i synnerhet som Tjodolvs
vers om Olov, såsom nyss nämnts, på grund av de påstådda
avskrivningsfelen synts möjliggöra olika tolkningar. Så har man
t. ex. ansett, att ett av de första orden bör läsas »Venis», medan
den bevarade isländska texten har »hin(n)». Detta »Venis» har i
sin tur översatts med Vänerns, vilket skulle styrka Snorres
berättelse om Olovs död i Värmland, men ordet har också antagits
vara del av ett uppländskt ortnamn, vilket ger stöd åt teorien
om Olov som en uppsalakonung.1
Är Nermans bevisföring riktig, måste Snorres berättelse om
Olov vara historisk. Om man däremot utgår ifrån att Snorre i
sina detaljer icke kan tillerkännas vitsord samt att Tjodolv i förra
delen av sitt kväde byggt på uppländska dikter om uppländska
konungar, vidare ansluter sig till Noreens översättning, där ’vidden’
kan tolkas som ’slätten’ (Fyrisslätten?), samt slutligen erinrar sig, att
de norska konungarna börja efter Olov med Halvdan och att
»Historia Norvegiæ» uttryckligen säger, att Olov dog »in Swethia»,
vilket, som Cederschiöld menar, här måste betyda det egentliga
Svea rike eller Uppland, förefaller det rimligast, att Olov Trätälja
varit en uppsalakonung, som Tjodolv på ett eller annat för oss
okänt sätt gjort till den norske småkonungen Halvdan Vitbens
fader. Olov Trätäljas saga hos Snorre skulle alltså under denna
förutsättning gömma en historisk tradition om en uppsalakonung,
1 Cederschiöld, Var brändes Olov Trätälja enl. Ynglingatal» Nordiska ortnamn,
s. 29, där Vänngarn gissningsvis anges som Olovs begravningsplats.
2 Det är måhända en alltför djärv hypotes att, under ovan angivna förutsättning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0196.html