VÄRMLAanNDSs HISTORIA 189 medan den norska konungaätten skulle hava annan härstamning.1 Att Värmland på ett ganska nära sätt anknutits till gammal norsk historia är i varje fall lätt förklarligt, ty såsom redan nämnts, är det så gott som säkert, att Värmland senast på 700-talet förenats med ett östnorskt smårike. I fortsättningen av Ynglingatal, varur strofer citeras hos Snorre, återgives sannolikt en tradition, som man närmast torde kunna beteckna som östnorsk. Det talas bl. a. om Halvdan Vitben, till vars norska rike Värmland skulle hava hört, och det finnes så mycket mindre anledning att betvivla detta, som de värmländska fornfynden från en något senare tid visa en märklig överensstämmelse med motsvarande norska. Denne Halvdan är förmodligen en historisk norsk småkonung, som skall hava härskat i Solöarna och sedan underlade sig andra bygder ända ned till Vestfold, och man tror sig kunna bestämma hans efterföljares än i dag bevarade gravplatser. Omkring ett århundrade torde Värmland varit förenat med det norska Vestfold. Här regerade omkring 800 en konung Gudröd, som man förr trott sig kunna identifiera med den danske konungen Godfred,? vilken är bekant för sin fejd med Karl den store. Under Gudrödssönerna gick Värmland, enligt Snorre, förlorat, »och folket där vände sig med skattegåvor till Sveakonungen». Ett par mansåldrar senare upprättades det norska riket genom Harald Hårfager, och därmed införlivades också Värmland. Härom föreligger följande berättelse :3 När Harald Hårfager besökte Viken, fick han höra, att Erik Emundsson, Uppsalakonungen, lagt under sig Värmland och tog framställa antagandet, att likheten i fornfynd skulle kunna förklaras genom att det mäktiga sveaväldet lagt under sig några östnorska bygder. Förbindelsen mellan dessa avlägsna trakter i väster och det egentliga sveaväldet hade sedan avbrutits, och det östnorska smårike, i vilket Värmland ingick, hade uppkommit. Möjligen skulle man i så fall kunna ställa i samband därmed berättelsen hos Snorre om striderna mellan Harald Hårfager och Erik Emundsson, varunder denne framställde anspråk på flera norska landskap. 1 Äfven härom finnas teorier. 3 Så P. A. Munch; enligt StTorm och Nerman torde denna identifiering vara oriktig. 3 Jämför not. 2, föreg. sida. Källan är även här Snorres konungasagor. Av de i det följande återgivna utdragen ur isländska källor återfinnes berättelsen om Egil Skallagrimssons resa som skattkrävare i Egils saga, om Sverres tåg i den efter honom benämnda sagan och Ribbungefejden i Håkon Håkonssons saga.