Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 SIXTEN SAMUELSSON
sig om att konung Olov återkommit från Gårdarike till Sverige,
samlade sig hans vänner och drogo, »sex hundraden män» starka,
från Oplandene över Edaskog till Värmland och därifrån vidare
österut. Hit flydde också en norsk storman, Håkon jarl, undan
Harald Hårdråde; enligt Snorre skall han t. o. m. av konung
Stenkil hava fått »välde» i Värmland och med krigsfolk, som
götarna och värmerna givit honom, företagit infall i Norge (1063).
Ett århundrade senare blev Värmland utgångspunkt för ett
märkligt företag. Dit ankom 1177 en man från Färöarna, som
uppgav sig vara son till en år 1155 avliden norsk konung. Han
hade förut besökt den mäktige Birger Brosa i Östergötland, med
vilken han ville räkna frändskap, och skall hava begivit sig till
Värmland för att sammanträffa med sin syster (gift med Folkvid
lagman). Mannen hette Sverre. I Norge rasade ett häftigt
inbördeskrig, och ett av de stridande partierna, de s. k.
birkebeinarna, hade nyligen blivit illa tilltygat. Vid ryktet om en norsk
konungasons vistelse i Värmland samlade sig dit de återstående
birkebeinarna, en skara förtvivlade sällar, som intet hade att
förlora, och de gåvo Sverre valet mellan att bliva dräpt eller låta
utropa sig till deras anförare. Sverre hade, om sagan talar
sanning, knappt annat val än det senare och bröt upp med en liten
skara från Hamar (på Hammarön?) för att pröva sin lycka först
i Viken (Bohuslän) och sedan i Oplandene. Men då han fann,
att han icke kunde vänta framgång där, återvände han och tog
en nordligare väg på obanade stigar över Ekshärad, Dalarna och
Jämtland in i Norge, där han omsider blev konung, efter många
strider och lyckans växlingar, varunder han vid ett par tillfällen
fick bistånd av värmlänningarna.
Femtio år senare invecklades Värmland på ett betänkligare
sätt i ett norskt upprorsföretag, »ribbungefejden». Sverres
sonson, Håkon Håkonsson, lyckades omsider avsluta inbördeskriget i
Norge, men först efter många strider. En av hans motståndare
var Sigurd Ribbung. Han lyckades få hjälp av värmlandsbönderna,
med vilka han härjade och plundrade i Norge. Snart fann han
dock för gott att ge sig undan till Viken, där han fick skydd
hos den mäktige Skule jarl, och de förnämsta bönderna i Värm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0200.html