VÄRrRmMLands IISTORIA 203 i Vadsbo skulle få sända av uppbörden, vad som behövdes, men det skulle »oss till gode ibland bergsmännerne sålt och bytt blive uti tackejärn», som sedan skulle smidas i gott stångjärn, »så att vi måtte få något like för vårt». Fogden skulle också nogrant tillse kronans och konungens rätt vid de mångahanda transaktioner, som stodo i samband med skattebetalningen och varom talas mera längre fram, dock så att intet missnöje uppstod, såsom han skrev till Sven Kart (1545): »Så efter man dock väl vet, att de på Dal have än icke så sträng eller svår skatt, så vore det föga av vägen, att de hulpe ock något till, att deris skatt rätt och föruten vår umkost framkomme och levreret blive måtte, som ock väl vitterligt är, att de i Värmeland, ändock de utgöre oxer, så går dock där ingen ringe umkost opå, både med driftelön och annet slikt, som ock bönderne själve bekoste. Och när du, som fogden är, med lämpe sådane och andre flere slike orsaker allmogen fliteligen undervise och förehålle ville, skulle vi tro, att de icke late det minste briste. Dock var för den sak skull någon ovillighet eller knark ebland dem växe skulle, såge vi heller det hades fördrag. Där rätte dig efter.» Gustav Vasas betydelsefullaste reformer inom lokalförvaltningen voro delningen av de medeltida förvaltningsområdena i mindre sådana, närmast motsvarande våra fögderier, samt upprättandet av jordeböcker. För Värmland är 1551 ett viktigt år. Det skiftades då i två fogdedistrikt med de traditionella namnen Väster- och Östersysslet på så sätt, att till det förra lades Älvdalen, Fryksdalen, Jösse, Gillbergs och Nordmarks härad, vilket sistnämnda* nu definitivt överflyttades från Dal till Värmland, till det senare återstoden eller Näs, Grums, Kils, Väse, Ölme, Visnums härad och Värmlandsberg (Färnebo). Denna indelning blev bestående omkring 50 år. Jordeböckerna, i vilka samtliga skattskyldiga infördes med noggrant angivande av gårdarnas karaktär (skatte-, krono-, frälse-, kloster-, domkyrko-, prebendebönder, torpare o. s. v.) och de olika skatteposter, som tillsamman utgjorde varje gårds »ränta» 1 Det hade förut i flera år varit förlänat till Botvid Larsson och då benämnts än »Nordmarks härad, liggendes på Dal», än »N. uti Värmeland».