Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Gustav Vasa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRrRmMLands IISTORIA 203
i Vadsbo skulle få sända av uppbörden, vad som behövdes, men
det skulle »oss till gode ibland bergsmännerne sålt och bytt blive
uti tackejärn», som sedan skulle smidas i gott stångjärn, »så att
vi måtte få något like för vårt».
Fogden skulle också nogrant tillse kronans och konungens
rätt vid de mångahanda transaktioner, som stodo i samband med
skattebetalningen och varom talas mera längre fram, dock så att
intet missnöje uppstod, såsom han skrev till Sven Kart (1545):
»Så efter man dock väl vet, att de på Dal have än icke så sträng
eller svår skatt, så vore det föga av vägen, att de hulpe ock
något till, att deris skatt rätt och föruten vår umkost framkomme
och levreret blive måtte, som ock väl vitterligt är, att de i
Värmeland, ändock de utgöre oxer, så går dock där ingen ringe
umkost opå, både med driftelön och annet slikt, som ock bönderne
själve bekoste. Och när du, som fogden är, med lämpe sådane
och andre flere slike orsaker allmogen fliteligen undervise och
förehålle ville, skulle vi tro, att de icke late det minste briste. Dock
var för den sak skull någon ovillighet eller knark ebland dem växe
skulle, såge vi heller det hades fördrag. Där rätte dig efter.»
Gustav Vasas betydelsefullaste reformer inom
lokalförvaltningen voro delningen av de medeltida förvaltningsområdena i
mindre sådana, närmast motsvarande våra fögderier, samt
upprättandet av jordeböcker. För Värmland är 1551 ett viktigt år.
Det skiftades då i två fogdedistrikt med de traditionella namnen
Väster- och Östersysslet på så sätt, att till det förra lades
Älvdalen, Fryksdalen, Jösse, Gillbergs och Nordmarks härad, vilket
sistnämnda* nu definitivt överflyttades från Dal till Värmland, till
det senare återstoden eller Näs, Grums, Kils, Väse, Ölme,
Visnums härad och Värmlandsberg (Färnebo). Denna indelning blev
bestående omkring 50 år.
Jordeböckerna, i vilka samtliga skattskyldiga infördes med
noggrant angivande av gårdarnas karaktär (skatte-, krono-, frälse-,
kloster-, domkyrko-, prebendebönder, torpare o. s. v.) och de
olika skatteposter, som tillsamman utgjorde varje gårds »ränta»
1 Det hade förut i flera år varit förlänat till Botvid Larsson och då benämnts än
»Nordmarks härad, liggendes på Dal», än »N. uti Värmeland».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0211.html