Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands historia av Sixten Samuelsson - Stormaktstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagsverkspenningarna, som blevo en avlösen för de dagsverken, vilken
allmogen ålagts eller förbundit sig att utgöra till kungsgårdarnas
brukning, gruvkörslor eller fästningars byggande och underhåll.
Härtill kommo mantalspenningarna, vilka utgingo som personliga
skatter 1606 och 1610, vid det förra tillfället för alla mellan 16
—60 år, i det senare 12—60 år. Vår tids mantalspenningar
hava uppkommit ur kvarntullen, en avgift till kronan för all
förmald spannmål, som 1625 års riksdag åtog sig. Till följd av
svårigheten att kontrollera denna tull utbyttes den på 1630-talet
efter åtskilliga experiment av olika slag mot en personlig avgift.[1]
Den extra ordinarie räntan uppgick år 1644 för hela riket
till 700,000 daler silvermynt eller närmare 1,900,000 kronor, vilket
var 1/9 av hela statsinkomsten och 1/3 av den ordinarie räntan.
Om man räknar med en folkmängdssiffra av 1 1/2 miljon människor
i Sverige, skulle skattebördan pr individ blivit ungefär 7 kronor
av både direkta och indirekta pålagor, vilket blir en ganska
måttlig summa i jämförelse med vår tid, även om man tager i
betraktande penningvärdets oerhört försvagade köpkraft.
Uppbördsväsendet antog så småningom under 1600-talet nya
former, vilket var en naturlig följd av att konungens personliga
affärsverksamhet nedlagts. Under 1620- och 1630-talet utarrenderade
man t. o. m. en del av skatterna för att ytterligare minska statens
arbete inom lokalförvaltningen, men med 1640-talet övergavs detta
system, och man återgick till uppbörd av statstjänstemän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>