Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Stormaktstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRrRMLAaAnNDS HISTORIA 233
som definitivt löstes genom Karl XI:s reduktion, genom vilken
räntorna fråntogos adeln och bönderna åter blevo skattebetalare
till staten.
År 1622 eller då Värmland vid Karl Filips död återföll
under kronan, voro förläningarna där mycket obetydliga. En
mansålder senare däremot eller 1651 var det annorlunda. Enligt en
ungefärlig beräkning med ledning av 1651 års avkortningsbok för
Örebro län tedde sig förhållandena på följande sätt:
Förläningar
Köpta rän- Förpantade Allodiala* enligt Norr- nal bue, Summa
tor från räntor från förläningar köpings be- 37 A#1719 hemman
15? TT till frälse
sluts villkor
Ostersysslet . . 96 hemman 66 hemman 7hemman 140hemman 737 hemman 316
Västersysslet . . 110 ” — » 23 , 276 » 6 » 415
Summa 206 hemman 66 hemman 30hemman 416 hemman 13 hemman 733.
Härvid är att märka, att summorna, vilka äro tämligen
godtyckligt avrundade av bekvämlighetsskäl, uppkommit genom
addition av hela, halva, tredjedels, fjärdedels och mindre
hemmansdelar, så att antalet gårdar, vilka betalade räntorna till adelsmän,
är mycket större, varjämte utjordar och torp icke äro räknade.
Över hälften av landskapets skatte- och kronohemmantal? torde
vid reduktionen varit avhänt kronan. Efter 1651 ökades
nämligen »donationerna», som förläningarna också benämndes. Så
erhöllo under Kristinas sista regeringsår (1652—54) bland andra
Magnus Gabriel de la Gardie åtskilliga gårdar i Övre Ullerud,
Frykerud och Sunne, bl. a. hammarskatten från Rottneros, »dem
alle att njuta, bruka och behålla under rätt adelig frälsesfrihet,
rättighet och frälsemannatjänst till evärdelig egendom», och Erik von
der Linde »allodialt frälse» på gårdar i Näs, Gillbergs och Kils
egentliga adelsgodsen voro de gamla säterierna, som frälsemännen ägde och brukade
med egna arbetare. Under 1600-talet förekommer emellertid en tendens att utvidga dessa
genom införlivande av bondgårdar. Ett annat strävande hos adeln under samma tid var
att beröva de forna självägarna äganderätten och göra dem likställda med de gamla
frälsebönderna, d. v. s. förvandla dem till arrendatorer.
1 Allodialförläningarna voro givna »utan kondition», d. v. s. med full
besittningsrätt; Norrköpings besluts gods gingo i arv blott till manliga bröstarvingar och fingo icke
överlåtas.
3 Detta utgjorde år 1692 enligt Fernow 1,524 13/24; frälsehemmanen voro 252 5/21 utom
säterier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0241.html