Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands historia av Sixten Samuelsson - Stormaktstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härad, däribland Kätterud i Grava socken, och därtill allodialfrihet
på flera hemman, som han 1649 erhållit under Norrköpings
besluts villkor. Huru angelägna adelsmännen voro om
»godsförvärv» av detta slag framgår av flera omständigheter. Även
klockargårdarna lades under frälse, och Kristina måste vid 1650
års riksdag lova prästerskapet att få lösa dem åter. Med
anledning härav uppstod process om klockarbolet i Ullerud med en
genom en annan rättegång känd bråkmakare, ryttmästaren Lars
Blanckenfjell. Icke ens de avlägsnaste delarna av landskapet blevo
oberörda. Så hade överste Hugo Hamilton köpt eller förpantat större
delen av socknarna Ekshärad, Dalby och Råda i Älvdalen,
Lysvik och Fryksände i Fryksdalen samt Övre Ullerud, inalles 87
hemman, sekreteraren Lars Örnstjerna innehade genom köp och
förläning Norra Ny socken, och guvernören Axel Sparre hade
47 1/6 hemman i förläning i Nordmarken.
Det är en outredd sak, till vilken grad adelns nya ställning
till bönderna, vilken delvis kan betraktas som en sorts
kapitalplacering, missbrukats. För närvarande synes forskningen luta åt
att de äldre uppgifterna härom varit starkt överdrivna. I
Värmland tyckas ränteinnehavarna, att döma av klagomålen från
allmogen, sökt pressa upp böndernas avgifter.[1]
Så skrev Nordmarks härad till drottning Kristina: »Hava vi
att beklaga oss däröver och emedan så väl gammalt skatte som
krono varder den ena tiden efter den andra antingen bortgivit
och försålt eller eljest förlänat under frälse, varigenom de skatter
och utlagor, som vi av ålder varit vana av våra hemman utgöra,
varda nu av dem, som hemmanen således fått hava, år från år
så stegrade och förhöjda, att vi aldrig kunna dem utgöra, huru
nära vi oss taga, utan nödgas hemmanen förlåta och övergiva. Vore
nu väl, att vi finge nu som förr lägga vår skatt till kronan.»
På samma sätt hette det från Älvdalen 1651: »Påbördes oss
på skattehemman av frälsemännen många nya och ovanliga
dagsverken över dem vi av framfarna konungar och Eders K. M. efter
jordebokens innehåll utgjort hava, därtill med partzelerna bliva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
