VÄRMLANDS HISTORIA 235 för högt räknade (uppskattade i penningar). Begära för den skull att få utgöra efter jordeboken och efter det mynt, som passar oss (adelsmannen ville hava »vitt» mynt), — Lars Örnstjernas skattdragare och bönder i Ny socken besvära sig, att han tager av alla gårdar 33 d. s. m. och av Månäs 36 d., — — de begära att få betala efter jordeboken.» Jösse klagade över att överstelöjtnant Stöltenhjelm tog herredagspenningar av sina frälsebönder, ehuru de också betalade herredagsmannen, och begärde få veta, huru mycket »vi dem med rätta pliktige äre, som våra skatthemman av kronan antingen till donation eller förläning bekommit eller ock skatten köpt hava, icke tillstädjandes var och en efter sitt godtycke utlagorna stränga och förhöja med stora penningar, dagsverken och annat utan oss nådigst låta bliva vid de utlagor uti kvantitet, som av oss fordrades, när vi immediate under kronan vore». Med anledning av klagomål höll länsmannen i Visnum rannsakning där år 1660. De enda, som då hade något att säga, voro välborna jungfru Emerentia Ribbings bönder, som besvärade sig över att de fingo göra för många dagsverken och att dessa togos i slåttanden och skåranden, samt över utskrivningen, ty »då föras skattebönderna ihop med gammalt frälse, och alltid tages knekt på skatte och intet på frälse». En annan och intimare sida av allmogens liv i helg och söcken möter i sockenstämmoprotokollen, och där ser man ock något av dess förhållande till kyrkan. Det intryck man får är en ganska livlig kommunal verksamhet under kyrkans ledning, vilken väl kan synas onödigt reglerande men säkerligen på det hela taget var välgörande. På stämmorna valdes kyrkovärdar och kyrkans sexmän, som skulle »vart år räkning göra, för vad han kyrkan till godo fordrar, som ock hava uppseende med deras kyrkogång och leverne, som under hans sexmansämbete äro, och där någon försummelse eller oskicklighet sker, hjälpa i tid henne av vägen sätta och pastor tillkänna giva tideligen». (Grava 1635.) Här redovisades de rätt rikliga gåvorna till kyrkan, kyrkans små tillgångar och utgifter till vax, vin m. m. samt inventarier: »Anno 1594 blev kalken opgjord av Bartoll guldsmed i Arboga;, därtill togs den skeden, som i kyrkone var (tidigare omtalad i inventariet),