Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Stormaktstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS HISTORIA 235
för högt räknade (uppskattade i penningar). Begära för den skull
att få utgöra efter jordeboken och efter det mynt, som passar
oss (adelsmannen ville hava »vitt» mynt), — Lars Örnstjernas
skattdragare och bönder i Ny socken besvära sig, att han tager av
alla gårdar 33 d. s. m. och av Månäs 36 d., — — de begära
att få betala efter jordeboken.» Jösse klagade över att
överstelöjtnant Stöltenhjelm tog herredagspenningar av sina frälsebönder,
ehuru de också betalade herredagsmannen, och begärde få veta,
huru mycket »vi dem med rätta pliktige äre, som våra
skatthemman av kronan antingen till donation eller förläning bekommit
eller ock skatten köpt hava, icke tillstädjandes var och en efter
sitt godtycke utlagorna stränga och förhöja med stora penningar,
dagsverken och annat utan oss nådigst låta bliva vid de utlagor
uti kvantitet, som av oss fordrades, när vi immediate under
kronan vore». Med anledning av klagomål höll länsmannen i Visnum
rannsakning där år 1660. De enda, som då hade något att
säga, voro välborna jungfru Emerentia Ribbings bönder, som
besvärade sig över att de fingo göra för många dagsverken och
att dessa togos i slåttanden och skåranden, samt över
utskrivningen, ty »då föras skattebönderna ihop med gammalt frälse, och
alltid tages knekt på skatte och intet på frälse».
En annan och intimare sida av allmogens liv i helg och
söcken möter i sockenstämmoprotokollen, och där ser man ock
något av dess förhållande till kyrkan. Det intryck man får är en
ganska livlig kommunal verksamhet under kyrkans ledning, vilken
väl kan synas onödigt reglerande men säkerligen på det hela
taget var välgörande. På stämmorna valdes kyrkovärdar och
kyrkans sexmän, som skulle »vart år räkning göra, för vad han
kyrkan till godo fordrar, som ock hava uppseende med deras
kyrkogång och leverne, som under hans sexmansämbete äro, och
där någon försummelse eller oskicklighet sker, hjälpa i tid henne
av vägen sätta och pastor tillkänna giva tideligen». (Grava 1635.)
Här redovisades de rätt rikliga gåvorna till kyrkan, kyrkans små
tillgångar och utgifter till vax, vin m. m. samt inventarier: »Anno
1594 blev kalken opgjord av Bartoll guldsmed i Arboga;, därtill
togs den skeden, som i kyrkone var (tidigare omtalad i inventariet),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0243.html