236 SIXTEN SAMUELSSON och lade guldsmeden därtill halvsjunde lod» (Visnum). Här behandlades frågor om kyrkobyggnad och reparation och om gudstjänstens detaljer, fattades beslut om ordning och tukt, antogos »sockengärningsmän eller skomakare» och jordegumma (Grava 1701) samt utövades en primitiv rättskipning. Så var förlikning i oenighet rätt vanligt: t. ex. »klagade Joen i Solberga på Segul i Almar, att han hade hotat honom på kyrkoväg» (Grava 1641), eller från Köla 1692: två pigor anklagades för osämja, »som förrörde av bägge deras husbönder för vallegång». I båda fallen blev det förlikning, i det senare gåvo husbönderna i vite 12 d. s. m. var och pigorna var sin bästa kjortel. Ofta utdömdes böter, och om dessa ej betaltes, eller om brottet var svårare, hänvisades det till världslig rätt. En bonde, som på kyrkbacken fjärdedag jul 1653 (Köla) hade hotat, undsagt och knutit näven i munnen på en annan och sagt sig skola riva hjärtat ur honom, dömdes till 40 mark men blev benådad till 3. En annan gång hade en hustru skyllt en annan att hava förgjort hennes ko; detta kunde ej bevisas, men efter de slagits på söndagen, fingo båda böta (Köla 1668), och en bonde, som varit drucken i kyrkan, gått ut under predikan och »en annan gång brukat en otidig mun på klockaren», blev skonad till samma straff, dock först efter församlingens förbön. Ett par liknande exempe anföras ur Grava protokollsbok: »Bengt Simonsson i Västra Tolerud skall för sina gräsliga eder och bannor sitta i stocken tvänne söndagar före och efter predikan»; »övertygades hustrun Kristina i Gumpetan hava varit i Peder Hanssons i Tolerud rovebråta, medan folket var i kyrkan sista stora bönedag och remitterades till nästa ting». Mot trolldom arbetades energiskt; en person i Frykerud fick ’böta, »därför att han tagit tänderna utur en död mans huvud att bruka till medicin», och en annan, därför att han rådfrågat en »signerska» för att återfå en sele. Sabbatsbrott beivrades ännu strängare; en bonde i Frykerud hänvisades till häradsrätten, för att han kört hö av sin äng under böndagsgudstjänsten, och samma skedde med en soldat och en piga, därför att de kört järn på en söndag. Soldaterna voro ofta besvärliga. De ställde till