Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Stormaktstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS HISTORIA 241
Särskilda näringsgrenar voro bergsbruk och järnhantering.
Den senare befann sig i utveckling, och många nya hyttor och
hamrar anlades; Uddeholmsverken äro från denna tid. Men ännu
var det värmländska järnets »storhetstid» icke kommen, trots Axel
Oxenstiernas citat i rådet: »Carl Bonde haver sagt om Värmeland,
att det för brukens skull kan ekvipareras ett konungarike».
Regeringen har också sökt att koncentrera bruksdriften och få bort de små
hamrarna; vid ett tillfälle blevo flera på överhetens befallning
nedlagda, fogden lät taga ned bälgarna och hugga av
hammarskaften. Förbudet för allmogen att sälja osmundsjärn till Norge
torde också hava ökat tackjärnsframställningen vid hyttorna.
Genom kolning och körslor hade bönderna extra inkomster av
bruken, men de kunde också få obehag av dem. Då landshövding
Lilliecerona till bruksrörelsens befrämjande bestämt, att bönderna
i Nyed indelades på bruken med skyldighet att mot riktig
betalning göra arbete där, missbrukades detta av bruksförvaltarna,
varför de förra 1697 framställde den rimliga begäran, som också
bifölls, att få avyttra »sina kol och sin avel, där dem tjänligast
syntes». Att även bergsbruket hade sina svårigheter, synes av
Filipstads »bergbrytares» klagopunkter 1702 över »sitt arma och
usla tillstånd, i det dem trycka skall det svåra och trälsamma
arbete de måge undergå uti gruvorna med malmbrytande utan
någon förtjänst, som kan svara mot deras möda, av orsak att
gruvorna bliva dagligen djupare, malmstrecken utgå och
skärpningarna varda allt hårdare, så att de knappast mäkta betala
veden, som användes till malmens brytande, ej förtigandes det
myckna vattnet, som dem förhindrar uti Persbergsgruvorna».
Till belysning av värmländskt folkliv under 1600-talet
anföres till sist ett kort utdrag ur prosten Hofstens
värmlandsbeskrivning: Folkmängden tillväxer raskt, då ungdomen gifter sig
tidigt, och äktenskapen äro rika på barn, 7, 10, 12, ja ända till
18, men de unga älska mycket sin födelseort och flytta icke gärna
från sina föräldrars jord, och »när de tycka sig bliva för många
i ett hushåll, utse de några ouppbrukade platser i skogen, där de
först fälla, sedan bränna, därefter så och vidare därmed fullfölja,
till dess i förstone små åkrar och ängar därav bliva, vilka de
Värmland. I. ans7 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0249.html