Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Frihetstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252 SIXTEN SaMUELSSON
»och de därigenom kunde avhållas från oro, som den till orten
hemkomne herredagsmannen från Jösse och flera härader,
besynnerligen om successionen, tämligen häftigt uppväckt». Luften
var för övrigt full av rykten. »Och är mycken låt och jämmer
bland folket; man menar ock, att fienden gör invasion vid Eda
skans», meddelade i september gränstullinspektoren Ekman. Snart
kommo dock lugnande underrättelser, och krigsfaran från
Danmark gick över. Samtidigt berättades emellertid mycket om andra
förehavanden, och äro de bevarade rapporterna riktiga, hava
dalkarlarna och deras vänner icke generat sig för
fosterlandsförrädiska stämplingar. Ett anonymt brev, daterat Karlstad d. 2þ/s
1743, i Örebro läns handlingar i riksarkivet berättar, att rådman
Forssell vid ett besök i Älvdalen hört av bönder, som varit i
Falun och sålt oxar, att dalkarlarna berättat, huru de haft »11
deputerade i Köpenhamn och begärt succurs, som dem blivit lovad».
De skulle komma åt Älvdalen och sedan genom Värmland och
hade »bett dem samt förmanat dem vara beredde till marche vid
förlust av liv och egendom». En f. d. Karlstadsborgare, berättas
det i samma brev, hade nyss kommit från Norge, och överallt i
Värmland hade allmogen frågat, »om icke de norska vele snart
infalla, medan de man ur huset vilja göra honom följe». Enligt
andra meddelanden hade vid flera tillfällen dalkarlar varit i Norge
i mystiska ärenden. I Vinger hade man sett 4 stycken, som voro
där »till att avvakta general Arnolds återkomst». De hade gått
över tiomilaskogen samt sedan genom Älvdalen åt Fryksände,
där de fått till vägvisare en bonde uti Övra Byn, som strax
kommit tillbaka. Och enligt Ekman hade två Gräsmarksbönder,
som varit i Kristiania för att köpa hästar men icke fått några,
ty alla hästar hade rekvirerats för arméns behov, sett två
dalkarlar komma med fri skjuts, medförande ett paket brev, varefter
en kurir avsänts till Köpenhamn. Det mesta av dessa rykten var
tomt prat, men alldeles utan grund voro de knappast. Det bittra
missnöjet bland allmogen, vilket hade en social bakgrund, måste
dock giva sig för den gången.
Det uppviglingsförsök med budkavle och upprorsskrifter, som
utan framgång försöktes i samband med det misslyckade kungliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0260.html