256 SIXTEN SAMUELSSON värdet, stego och närmade sig pari), föllo bräderna 50 %. En göteborgsköpman hade haft hela trävaruhandeln från Värmland och betalat 30 daler kopparmynt tolften, vilket han emellertid ändrat till två daler »vitt holländskt kurant». År 1768, då kursen sjönk, kastade han om och bjöd 17 daler kopparmynt. Sågverken, som betalat efter hög kurs (lågt sedelvärde), förlorade och kunde icke köpa av bönderna. Dessa tvingades då att trots förbudet sälja till Norge. Många blevo lagförda, dömda »till Marstrand», till fängelse, gatlopp o. s. v. Många rymde från hemmet. »I norra Värmland och efter gränsen», heter det i ett med anledning härav ingivet memorial av borgmästaren Kruskopf om »sågtimmershandeln», ur vilket förestående uppgifter även hämtats, »hinner säden sällan mognad. När svedjefallsrågen slår fel, hotas bönderna av nöd, och därför är skogshandeln viktig i dessa trakter.» Även järnhanteringen blev lidande. Fastingsmarknaderna i Kristinehamn, där järnprisen för året fastställdes, fingo t. o. m. politisk betydelse. Regeringen sökte genom ekonomiskt understöd åt de värmländska bruksidkarna, vars förnämsta man för övrigt var Claes Frietzcky, en av mösspartiets ledare och senare en bland cheferna för adelsoppositionen under Gustaf III, hålla prisen uppe, och när detta 1768 misslyckades, betydde det för det härskande partiet ett kännbart politiskt nederlag. Från århundradets mitt har man tack vare tabellverket* tämligen tillförlitliga uppgifter om Värmlands folkmängd, som då utgjorde omkring 100,000.2 För tiden 1720—50 är man hänvisad till mantalslängderna, och enligt dessa skulle en högst betydande ökning ägt rum. De upptaga nämligen för 1720 24,890, för 1730 35,640, för 1740 39,600 och för 1750 45,998, vilket enligt Lignells kalkyl skulle ge en befolkningssiffra av resp. 41,000, 60,000, 66,000 och 76,000, allt i ungefärliga tal. Källmaterialets bristfällighet, vilken förut framhållits, gör det omöjligt att draga några bestämda slutsatser. I allmänhet äro även dessa siffror för låga, såsom ju ock synes av jämförelse med tabellverkets för 1 Började 1749 och är Europas äldsta officiella befolkningsstatistik. 2 Jämför ovan s. 231.