Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Värmlands historia av Sixten Samuelsson
- Det sista århundradet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMLANDS HiISTORIA 263
Bergsbruket bedrevs i 39 gruvor med 656 arbetare,
tackjärnsblåsning i 32 masugnar, varav 29 inom Filipstads bergslag ;
stångjärnsbruken voro 83 och järnmanufakturverken 38, där järnet
»förädlades till plåtar, spik och stål och fann köpare från Jyllands
till Brasiliens kuster, vilka skulle det sakna, förvandlat till synålar,
urfjädrar eller knivblad».’ Av fabriker nämnas Liljedals glasbruk
och Edsvalla klädesfabrik med tillverkningsvärde av resp. 12,000 och
14,980 riksdaler banko. Med näringslivets utveckling och ökningen
i penningetillgången hade också följt ökning av behoven. »Men
om bonden kan bruka hatt i stället för mössa, knappar i rocken
i stället för häktor samt hans hustru, prydd med en bomulls- eller
silkeshalsduk, använda tennfat i sin stuga i stället för grova träd-
och stenkärl och någon gång bjuda grannkvinnorna en kopp kaffe,
må man missunna dem det?» tillägger landshövdingen.
Landskapets historia under det sista seklet faller inom det
ekonomiska och därmed sammanhängande områden. Som sådan
ligger den utom ramen av denna framställning, i synnerhet som
den delvis behandlas i flera uppsatser i detta arbete, i vilka också
näringsförhållandena i våra dagar fullständigt belysas. Som en
jämförelse därmed torde landshövding Wingårds beskrivning hava
sitt intresse. Den torde dock vara hållen i väl ljusa färger, och
säkert levde en god del av lantbefolkningen ännu under små och
karga förhållanden. Brödfödan var knapp, åtminstone i de
avlägsna bygderna, och många surrogat användes, varav Maximilian
Axelsson i sin »Vandring i Wermlands Elfdal och Finnskogar»
uppräknar 13 sorter, bl. a. islandsmossa, sälglöv, bark, ben, syrgräs,
gräs, halm, agnar samt »gröna» eller ljung. Själv har jag under
mina många strövtäåg i Älvdalen i slutet på 1890-talet aldrig träffat
någon, som smakat barkbröd, men detta är kanske en tillfällighet,
och desto flera voro de, som kunde berätta om huru man tog
tillvara »skurk» (syrgräs), vars knoppar torkades, maldes och
blandades med mjöl av »bygg» (korn).
Näringslivets förskjutningar på de sista hundra åren kunna
sammanfattas på följande sätt. Jordbruket med binäringar ger nu
1 Wingårds anf. ber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0271.html