Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det litterära Värmland av E. G. Lilljebjörn
- Det nya statsskickets tid
- A. 1800-1850
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
288 E. G. LILLJEBJÖRN
Mer förråder Tegnér sin börd genom vissa egenheter i
språket, om dessa också ej äro synnerligen många eller märkliga. I
Axel användes formen »sommarvarmen» för sommarvärmen», i
Frithiofs saga rimmar han »bröst» med »klöst», liksom i en
kärleksdikt »isnar» med »vissnar» o. s. v.
Liksom Tegnérs härstamning, så långt man kan följa den, är
oblandat svensk på båda föräldrarnas sida, så äro både hans
personlighet och hans skaldskap svenska, såväl i svagheter som i
förtjänster. Vad hans ställning till vårt landskap angår, så
tillhör han det genom börden blott på mödernet, ty fadern var född
smålänning, och till författarskapet sammanhänger han mycket
mindre med vår bygd än flera andra av hans diktande
landsmän, t. ex. den, till vilken vi nu övergå.
Erik Gustaf Geijer föddes den 12 januari 1783 på
Ransäters bruk och dog den 23 april 1847 i Stockholm. Som skald
gjorde han sig bemärkt genom dikterna i lIdunas första häfte,
och högre än i dem nådde hans poesi icke. Vikingen,
Odalbonden och Den siste skalden, som tillhöra hans sångmös förstlingar,
beteckna, jämte Den lilla kolargossen, också hennes kulmination.
Själv ansåg han sig aldrig ha blivit skald helt. Med denna
uppfattning kan man sammanställa Tegnérs yttrande: »Hade Geijer
velat ägna sig åt skaldekonsten, så hade han även däri övergått
oss alla». Huru härmed än må vara, så är det visst, att hos
Geijer fanns ett äkta skaldegry, vilket ej minst tydligt träder
fram i flera av de anspråkslösa smådikter, som han tycks mest
ha betraktat som underlag för den musik han satte till dem, ibland
komponerad måhända före eller samtidigt med orden. Att ha
uteslutit de flesta av dem ur Geijers samlade skrifter, är ett stort
misstag av utgivaren. Sådana dikter som t. ex. Hvad jag älskar,
Skridskovisa och Den nalkande stormen ha så mycket kärna och
ingivelse, att de förtjäna att kunna njutas även utan musik. Den
som hört dem sjungas skall i varje fall fatta så mycken kärlek
till deras ord, att det är med stor missräkning han förgäves
söker dem, där han med skäl kunde vänta att finna dem: bland
deras syskon.
Sin förnämsta uppgift har Geijer emellertid haft som historie-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0296.html