288 E. G. LILLJEBJÖRN Mer förråder Tegnér sin börd genom vissa egenheter i språket, om dessa också ej äro synnerligen många eller märkliga. I Axel användes formen »sommarvarmen» för sommarvärmen», i Frithiofs saga rimmar han »bröst» med »klöst», liksom i en kärleksdikt »isnar» med »vissnar» o. s. v. Liksom Tegnérs härstamning, så långt man kan följa den, är oblandat svensk på båda föräldrarnas sida, så äro både hans personlighet och hans skaldskap svenska, såväl i svagheter som i förtjänster. Vad hans ställning till vårt landskap angår, så tillhör han det genom börden blott på mödernet, ty fadern var född smålänning, och till författarskapet sammanhänger han mycket mindre med vår bygd än flera andra av hans diktande landsmän, t. ex. den, till vilken vi nu övergå. Erik Gustaf Geijer föddes den 12 januari 1783 på Ransäters bruk och dog den 23 april 1847 i Stockholm. Som skald gjorde han sig bemärkt genom dikterna i lIdunas första häfte, och högre än i dem nådde hans poesi icke. Vikingen, Odalbonden och Den siste skalden, som tillhöra hans sångmös förstlingar, beteckna, jämte Den lilla kolargossen, också hennes kulmination. Själv ansåg han sig aldrig ha blivit skald helt. Med denna uppfattning kan man sammanställa Tegnérs yttrande: »Hade Geijer velat ägna sig åt skaldekonsten, så hade han även däri övergått oss alla». Huru härmed än må vara, så är det visst, att hos Geijer fanns ett äkta skaldegry, vilket ej minst tydligt träder fram i flera av de anspråkslösa smådikter, som han tycks mest ha betraktat som underlag för den musik han satte till dem, ibland komponerad måhända före eller samtidigt med orden. Att ha uteslutit de flesta av dem ur Geijers samlade skrifter, är ett stort misstag av utgivaren. Sådana dikter som t. ex. Hvad jag älskar, Skridskovisa och Den nalkande stormen ha så mycket kärna och ingivelse, att de förtjäna att kunna njutas även utan musik. Den som hört dem sjungas skall i varje fall fatta så mycken kärlek till deras ord, att det är med stor missräkning han förgäves söker dem, där han med skäl kunde vänta att finna dem: bland deras syskon. Sin förnämsta uppgift har Geijer emellertid haft som historie-