Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Det litterära Värmland av E. G. Lilljebjörn
- Det nya statsskickets tid
- B. Tiden 1850-1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 E. G. LILLJEBJÖRN
svenska växtarter (Erythræa, Viola tricolor, Linnæa, Stellaria media,
granen o. a.). — Ett beståndande minnesmärke har Wittrock
dessutom rest åt sig uti den nya Bergianska trädgården, som han
med den outtröttliga arbetskraft och praktiskt-ekonomiska läggning,
vilken städse utmärkte honom, år 1886 grundade och som han
sedan oaktat en tilltagande sjuklighet med aldrig tröttnande intresse
ända till sin död vårdade.
Frans Reinhold Kjellman, f. 1846 på Bromö, d. 1907 i
Uppsala, professor, var väl ej infödd värmlänning, men kom redan
som gosse till Värmland, genomgick Karlstads högre allmänna
läroverk alltifrån 4:e klassen och tillhörde i Uppsala Värmlands
nation. Botaniken var hans huvudämne, och han har, särskilt
inom algologien, utgivit flera arbeten. Deltagandet i
Vegaexpeditionen 1878—1880 gjorde honom världsbekant, och arbetet
Svenska polarexpeditionen 1872—1873, som torde vara hans mest
kända bok, förvarar minnet av Spetsbergsfärden, den första av de
4 märkliga vetenskapliga resor, om vilka han var med.
Carl Wilhelm Wahlund, f. 1846 i Kristinehamn, d. 1913
i Uppsala, titulärprofessor, var filolog. Genom mångåriga studier
i Frankrike och där knutna personliga förbindelser blev han en
sammanhållande länk mellan nordens och söderns romanister.
Förutom egna arbeten utgav han flera märkliga fornfranska, förut
otryckta texter. Han hugfäste ochså sitt minne genom storartade
.donationer till Uppsala universitet. Personligen var han i hög
grad uppburen som en ovanligt älskvärd och vänsäll man.
Johan Oskar Backlund, född i Länghems socken i
Västergötland, d. 23 april 1846, kom redan som barn till en morbror
i Värmland, där han skulle uppfostras till något praktiskt lev
nadsyrke. Hos den tilltänkte handelsexpediten-bokhållaren tog
emellertid vetgirigheten överhanden. Han fick studera, med den
påföljd att han, efter att 1875 hava promoverats till filosofie
doktor, kallades till docent i astronomi vid Uppsala universitet. Året
därpå kom han som observator till Dorpat, 1879 såsom adjunkt
till Pulkova centralobservatorium och utnämndes 1895 till dess
direktör. På samma post kvarstod han till sin död d. 19 augusti
1916. Han var en av sin tids berömdaste astronomer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0310.html