DET LITTERÄka VäkrkmLand 303 B:s viktigaste undersökningar behandla anomalierna i den Euckeska kometens rörelse, vilka han fann icke kunna förklaras genom antagande av ett i världsrymden befintligt motståndsmedium. Såsom direktör lade B. sig synnerligen vinn om att inom centralanstaltens observationsområde innefatta även sydligare trakter av himlavalvet än de, som kunna nås från Pulkovas horisont, och genomdrev därför anläggandet av en filial nere vid Svarta havet, vilken nu utrustats till en i sitt slag förstklassig institution. Även i Simeis på Krim bedriva nu Pulkovas astronomer ett framgångsrikt arbete. I umgänge med människor intog B. alla genom karaktärens nobless och ett synnerligen vinnande väsen, utan vilket han säkerligen icke heller för institutionen kunnat uträtta så mycket, som nu verkligen skett. För observatoriets talrika personal, både den vetenskapliga staben och betjäningen, var han en mycket human chef, vars bortgång säkert utan undantag beklagas av alla. cC. Tiden efter 1890. Det är förut påpekat, att Värmland under hela den period, då franska smaken behärskade Sverige, icke alstrade någon verklig skald. Ej heller har det lämnat något vittert bidrag av betydenhet åt den naturalistiska riktning, som med Strindberg gjorde sitt intåg i den svenska litteraturen. Lika främmande som den franska skolans nyktra förståndighet är för värmlänningens kynne, lika eller ännu mera motbjudande för detta är naturalismens kärva, ej sällan brutala verklighetskrav. Annorlunda blev förhållandet, då inbillningskraft och känslovärme åter kommo till heders och skönhetssinnet fick tillbaka sin rättighet att ha ett ord med i laget, när det gällde konst. Av nyidealismens 4 största diktare äro 2 värmlänningar. Selma Ottiliana Lovisa Lagerlöf, f. 1858 på Mårbacka i Östra Emtervik, filosofie hedersdoktor, härstammar från en bror till psalmisten och tillika från samme Sejdelius, som var morfar till Esaias Tegnér; skalden var hennes farfars kusin.