DET 11ITTERÄRa VärmMLand 305 hör den till det oförlikneligaste i svensk diktning. Författarinnan har skrivit mer konstnärligt formade och avrundade berättelser — det är onödigt att här anföra exempel, de äro kända och beundrade av varje nu levande, bildad svensk — men vissa partier av hennes förstlingsarbete äro i stämning och rikedom sedan ouppnådda av henne själv. Bland andra av hennes arbeten med en säregen värmlandsdoft över sig må blott påminnas om den förtjusande novellen Dunungen. Gustaf Fröding, f. 1860 på Alsters bruk, d. 1911 på Djurgården vid Stockholm, biskop Agardhs dotterson, är den till födelseåret yngste av Värmlands stora författare. Som skald står han i främsta ledet; kanske skall historien en gång nämna honom Sveriges störste lyriker, om man nämligen starkt fasthåller, att lyriken är den omedelbara känslans poesi och att visan är lyrikens mest typiska art. Med rätta kan om Fröding liksom om hans själsfrände Robert Burns sägas, att han hade i sitt inre en not för varje mänsklig känsla. Han genomlöper i sin diktning nästan hela skalan av stäm- ningar från det högsta till det lägsta: från < kärlek till hat, från öm beundran till förakt, Fis 81. Gustaf Frödine. från vekhet till bitterhet, från varm innerlighet till iskallt hån, från skalkaktigt skämt och uppsluppenhet till dyster livsleda, från det sublima till det brutalt cyniska, från lugn harmoni till vild sönderslitenhet, från jubel till förtvivlan. Näppeligen har någon svensk burit inom sig ett så rikt och fulltonigt strängaspel. Lägger man härtill den föryngring och utvidgning den poetiska formen genom Fröding fått och den till mästerskap utvecklade konstnärlighet, varmed han behandlade versen, så är det ej mången i Sverige, om någon, som skulle kunna ställas.upp mot honom som överlägsen i rent lyriskt hänseende eller ens jämbördig. Det värmländska draget framträder starkt utpräglat redan i hans första diktsamling, där bland Vermländska låtar finns en förvånande omväxling av stämningar, som dock alla ha i sig doften av den bygd, från vilken de härstamma. Fröding har även Värmtand. I. 1im181 20