Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den kyrkliga utvecklingen i Värmland i äldre tider av Teofron Säve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 TEOFRON säve
furstendöme till en särskild superintendentia och den förste
superintendenten Jesper Marci 1588 visiterade de värmländska
församlingarna, så hade under de föregående hundra åren ingen biskop
i dem företagit någon visitation.
Men på de kyrkopolitiska och ekonomiska områdena blevo
reformationens verkningar desto mera märkbara. Hierarkien
nedbröts, och av de kyrkliga gods av olika naturer i Värmland, som
biskopar, kaniker, kloster, kyrkor och lantpräster bekommit i
gåvor, testamenten, genom köp eller genom församlingarnas
sammanskott, blev en betydande del reducerad.
Reduktionen förfor synnerligen hårdhänt med Skara stift, men
så fanns här också mycket att taga. Man har i behåll en
jordabok för detta stift av år 1540, utan tvivel upprättad på
befallning av Gustav I själv till ledning vid reduktionen. Enligt denna
jordabok utgjordes antalet ecklesiastika hemman i Skara stift av
3,275 eller icke mindre än en fjärdedel av antalet sådana i hela
riket. Av dessa utgjorde antalet kyrko- och prästhemman 1,932,
klosterhemman 569, biskopshemman 207 och domkyrko- och
prebendehemman 567. Värmland var nu i förhållande till
Västergötland en föga uppodlad och fattig landsända, och till hela
antalet av stiftets kyrkliga egendomar bidrog det med en
jämförelsevis liten del. Den grundlige kännaren av det ekonomiska
ecklesiastikväsendet i Värmland och på Dal, teol. doktor Anders
Lignell, har beräknat, att de ecklesiastika hemmanen i de båda
landskapen sammanlagda vid tiden för reformationen icke utgjorde
en åttondedel av vad kronan och frälset där innehade. Men
konungen lät reduktionen gå ut över hela stiftet och indrog utan
att därvid hava något stöd i Västerås recess på eget bevåg även
det mesta av sockenkyrkornas och kyrkoprästernas hemman.
Stadga fick den protestantiska utvecklingen först under de
år Gustav Vasas yngste son hertig Karl var styresman över
Värmland, vilket landskap jämte Vadsbo och Valle härad i
Västergötland ingick i hans furstendöme. Karl vårdade sig nämligen icke
mindre om de kyrkliga angelägenheterna i de landområden han
hade att styra än om de administrativa och ekonomiska.
Samtidigt med det att han bragte ordning och reda i förvaltningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0336.html