Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den kyrkliga utvecklingen i Värmland i äldre tider av Teofron Säve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326 TEOFRON sävE
kyrkoherde i Vadstena. Från denna befattning hade denne av
konung Johan blivit avsatt, emedan han för att motarbeta en
katolsk propaganda i sin församling inlåtit sig i strid med
abbedissan i Vadstena kloster, vilket ännu vid denna tidpunkt ägde
bestånd och av katolikerna ansågs såsom »en blomstrande
örtagård i kätteriernas vildskog». Jesper Marci var sålunda en av de
präster på denna tid, som vågade trotsa konungens påbud att
omfatta liturgien och som för att kunna stå fast vid sin
protestantiska tro underkastade sig avsättning från sina ämbeten och
andra förföljelser.
Till säte för superintendenten bestämde Karl det av honom
1583 anlagda och i Vadsbo härad belägna Mariestad. Att ej en
värmländsk plats valdes, berodde dels därpå, att Värmland då ej
ännu ägde någon stad, dels och företrädesvis därpå, att det
för hertigen var av vikt att i första rummet mot den liturgiska
rörelsen skydda sina västgötahärad, vilka lågo Skara närmast.
För att inom superintendentian befordra en på protestantisk
grundval vilande skolundervisning lät Karl grundlägga skolor i
Mariestad och i det av honom 1584 anlagda Karlstad.
Jesper Marci visade sig som en framstående stiftschef och
sörjde nitiskt genom årliga prästmöten i Mariestad och trägna
visitationer i församlingarna för att stärka och befästa den
protestantiska ordningen. En stridens man liksom så många andra av den
tidens teologer bekämpade han ej blott i tal utan även i utgivna
skrifter alla kyrkliga reaktionssträvanden, och i den svenska
kyrkohistorien är han berättigad till en plats vid sidan av en Henrik
Gadolenus, en Petrus Jonæ, en Martinus Olai — märkesmännen
inom furstendömet under den långvariga kampen för
reformationens betryggande.
Konung Johan var mycket förbittrad på furstendömets
präster, vilka mangrant slöto sig kring sina ledare i deras ärofulla
strid för sin bekännelse. Han ville, yttrade han i ett 1588
utfärdat ljungande patent, ej längre tåla sådana »djäfvulsledamöter»,
utan förklarade han Södermanlands, Närkes, Värmlands, Vadsbo
och Valle härads präster fridlösa; om någon av dem visade sig
utom furstendömet, skulle han gripas och i förvar hållas, »till dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0338.html