Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Till frågan om Läseriet i sydvästra Värmland under 1850-talet av J. E. Berggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346 J. E.- BERGGREN
har han befallt att icke tala till eder, och jag bör lyda. Guds
ord han I ändock hos eder utan mig. Men vad pastorn varken
vill eller kan förbjuda, det är, att jag läser ett stycke ur Luther
och beder Gud välsigna det lästa.»
Så läste han ett stycke ur Luther och bad en bön, efter
tidens sed lång som en halv predikan. Och sedan fortsatte han,
så länge pastor Tenow var kvar i församlingen, att vid alla
uppbyggelseaftnar läsa Luther och bedja. Något föredrag höll han ej.
Inom andra församlingar talade han men aldrig i Kila, innan
Tenow ett par år efteråt erhöll befordran till ett pastorat i Skåne.
T. var regementspastor och hade fått det pastoratet på regal väg.
Det karakteriserar utvecklingen i Värmland, att T. på gamla
dagar i Rudskoga var välvillig värd, då Fosterlandsstiftelsens
kolportörer kommo för att hålla föredrag i hans församling.
Kontraktsprosten A. G. Viotti yttrar: »I Gillberga församling
var jag personligen med vid bönestunderna, en och annan gång även
i Kila och Långserud, men från dessa bönestunder är intet
ovanligt att anmärka. Många blevo visserligen rörda av Guds ord
och vakna över sina synder, och av dem kom en del till
allvarligt bruk av ordet och omsider till frid och fröjd i den Helige
Ande. Mäånga buro tillbaka orättfånget gods eller betalte
detsamma och visade tydliga tecken till en sann omvändelse. Andra
åter upphörde att bruka Guds ord, och dessa gingo tillbaka till
synden och världen.
I Långserud började väckelserna på hösten 1852, då en
arbetare Johannes Andersson, som blivit väckt i Norge, kom hem till
Långseruds prästgård, där hans fader var arrendator. Han gick
omkring i byarna i Sillerud, Långserud, Gillberga, Kila, Svanskog
och Tveta och läste för folket predikningar ur Anders Nohrborgs
postilla samt gjorde därefter bön och tillämpningar. Många blevo
vid dessa läse- och bönestunder väckta och begynte söka Herren.
Jag var med vid visitationerna i Långseruds kyrka den S/11
och i Kila kyrka den 3/11 1853. I den predikan, som visitator,
kontraktsprosten Freudenthal, höll i Kila, begagnade han om
Johannes Andersson ganska skarpa uttryck. Vid de orden kände
jag en rysning genomila mig och förnam, ehuru jag ännu ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0358.html