Note:
Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kyrkliga minnesmärken i Värmland av Helge Kjellin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKLIGA MINNESMÄRKEN I VärRMLandD 359
sagor, såsom att han i Dalby skall hava rest ett kors och
förvandlat troll till sten, utan också i mer påtaglig form, t. ex. i
försvunna eller ännu bevarade träbilder av honom. Älgå kyrka
skall sålunda haft en bild av honom och varit byggd till hans
ära. En stående, senmedeltida, snidad Olovs-figur finns ännu i
Visnums kyrka, likaså en sittande bild i Norra Ny. Som
ytterligare ett minne av hans dyrkan torde man få anse de
»Olovsmässor» — stora kalas — som här och där i landskapet fordom
plägade firas, t. ex. i Älgå.
Sägner om mycket tidigt kyrkbyggande äro fästade vid flera
platser i Värmland, men Fernows förkärlek för att till landskapet
förlägga en hel del kloster får mest räknas som utslag av en
alltför livlig fantasi, där icke ren missuppfattning på grund av en
viss namnlikhet varit orsaken, såsom i fråga om Gudvalla kloster
(även kallat Roma) på Gottland, vilket han utan vidare placerat
i »Gladevall» eller Glava i Värmland. Om Gillberga kyrka sägs,
att den skall hava uppförts redan i Olov Skötkonungs tid samt
varit av samma form och samma slags huggna sten som Husaby
kyrka på Kinnekulle. Ett visst stöd åt detta, från
Linköpingsbiskopen och författaren Anders Rhyzelius (f. 1677, d. 1761)
stammande påstående ger också det faktum, att man, såsom
Borgström,* under kalkrappningen på Gillberga kyrkas kor sett
spår av kvader. Detta kor, ävensom en del av långhuset, är
nämligen en rest av det ursprungliga templet. I sin ursprungliga
plananordning visar sig även Gillberga kyrka i stort sett
överensstäimma med Husaby, vars ännu bevarade form är den
typiskt romanska: väst-torn, långhus med lägre och smalare kor
samt än lägre, halvrund koravslutning (absid). På romanskt
ursprung tyder också den förutvarande anordningen i Gillberga
kyrka med en murad balk mellan kor och långhus eller, som
Hammarin närmare förklarar det, en valvbåge med en pelare.2
Flera av de Husaby närliggande västgötakyrkorna hava helt eller
1 Se s. 143.
3 En dylik anordning med pelare i triumfbågen är av mig känd i Sverige endast
fråän Alböke kyrka på Öland, vilken romanska kyrka också, som här, haft smalare kor
med absid. Jfr R. Stefren, Romanska småkyrkor i Östersjöprovinserna, Sthlm 1901,
fig- 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0371.html