- Project Runeberg -  En bok om Värmland av värmlänningar / Del I /
385

[MARC] With: Hugo Hildebrandsson, Sixten Samuelsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: Contributor Sixten Samuelsson died in 1956, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Värmlands ortnamn av Adolf Noreen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÄRMLANDS ORTNaAMN 385 ’Skarped (Sunne) troligen av skarp i betydelsen ’ofruktbar’, Jösse (Judz Edhe 1394) ’edet vid Jut’, d. v. s. vattnet (jfr Jutland, sjönamnet Jut, numera Juttern i Småland m. m.), nämligen Jösseforsen; Tingvalla (nu Karlstad), Edsvalla och Glava (Gladenåll 1540) av ett älvnamn Gladhi (nu Glaåkersälven), alla tre sammansatta med vall i betydelsen ’strandvall’; Vitsand ’den vita sandstranden’; Sölje (Stavnäs; Sylio 1554), som troligen haft betydelsen ’sank (sölig) mark’. OÖOlme är en förkortning av Ylmahärad (1436), d. v. s. bygden kring ån Ölman, som är att härleda av dialektordet olm ’vild, rasande’. Näst vattnet har skogen med berg och dal spelat den största rollen vid våra namns bildning. Äldst bland hithörande namn äro de på -mark i detta ords urgamla betydelse ’utkant, utmark, gränsskog, skog’. Sådana äro Nordmark (härad och socken), Östmark jämte Sörmark och Mellmark i samma socken, Gräsmark vid Grässjön, Töcksmark vid sjön Töck och Skillingmark (Skiringemark 1564), där förra leden, som utgår från skir ’klar’, väl är ett nu ur bruk kommet namn på något av socknens vattendrag. I senare tid använde man i stället för -mark det liktydiga -skog, t. ex. .Svanskog vid sjön Svan, Gunnarskog vid Gunnern, Värmskog (Värmilscoger 1398) vid Värmeln, Östervallskog (Östevalskog 1540) vid Östen, Mangskog vid Mangen, Blomskog vid Blomsjön, Treskog (Gunnarskog) vid Treen, Järnskog (Hierneskog 1540) vid Järnskogsälven, som troligen ursprungligen hetat Hiärna ’den hårt frusna’, Brunskog väl av det fornsvenska bruni ?brand, svedjefall’, Rudskoga (grannsocken till S. Råda), N. och S. Finnskoga, Nyskoga, Karlskoga, uppkallat efter Karl IX. I detta sammanhang må ock erinras om Tälle (Eda, Köla) ’tallskog’; jfr Tällberg i Dalarna. Berg och dal äro ävenledes rikligt företrädda, det förra genom t. ex. Gillberga, troligen av det fornnordiska gil ’klyfta’, Skäggeberg (Sunne) till mansnamnet Skägge, ÄÅmberg (Sunne; À uenbärgh 1540) ’ovan berget’, Jernberget (1413) eller Vermelandzberg (1527), nu Färnebo — d. v. s. färneboarnas — härad kring Färnsjön utanför Filipstad, Kroppa (äldre Kroppan) ’klumpen, klimpen’ (jfr kroppkakor); det senare genom t.ex. Fryksdalen kring Fry- Värmland. 1. 1m181 25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 29 17:23:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ebovarm/1/0397.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free