386 ADOLF NOREEN ken, Holmedal vid Holmedalssjön, som efter all sannolikhet ursprungligen burit det från andra håll kända sjönamnet Holmen ’?holmsjön’, Silbodal (Silbyrdhädal 1396) ’dalen vid kanten’ (byrdhe) av (sjön) Silen, Älvdalen utefter Klarälven, som 1347 nämnes Älf (jfr Elbe, som är samma ord i tysk form), 1640 Tingvalla- eller Carlstadself och 1663 Storelfven. Kuperad mark anges ock av sådana namn som det ytterst vanliga Ås (Åsen, Åsarna) eller Fagerås och det med en gammal genitiv av sjö sammansatta Sjögerås (By); det ävenledes ytterst vanliga Backa (Backen, Backarna) eller Älvsbacka (Elofsbacka 1614), Mölnbacka av mölna ’kvarn’, Mårbacka (Ö. Ämtervik) av mår, en gammal maskulin motsvarighet till märr (jfr Mårön i Ölme); vidare av ett sådant namn som Gåsborn (Gåsebohren 1634) ’höjden vid Gåstjärn’ av bor, ett gammalt ord med betydelsen ’höjd’ och som ingår även i Sunadborn m. fl. svenska ortnamn. Slättmark däremot anges av sådant som Grinnemo (Gräsmark), troligen innehållande ett mot det lågtyska grind ’grus’ svarande ord, och Sunnemo (Sundmo 1779), tidigare med namnet Tutemo ’mon vid sundet eller »tuten» (d. v. s. pipen)’ mellan Lidsjön och Grässjön; vidare av t. ex. Björne (Gillberga; Biörnhede 1488) ’björnheden’ och Ränkesed (Älgå; Rinkishede 1419) ?heden vid (sjön) Ränken’. De värmländska sockennamn, som ej redan i det föregående nämnts, äro Ny (Jösse; Nyia kirkia omkr. 1300), N. Ny (Älvdalen), S. Ny (Näs; Nya sokn 1540), vilka förklara sig själva, Gustav Adolfs kapell, som är uppkallat efter Gustav IV Adolf, och Grums, som är genitiv av ett gammalt mansnamn (jfr sådana på andra håll vanliga ortnamn som Gustavs socken i Dalarna, Skånings härad i Västergötland o. d.).